Kryptiskt brevbärarbeteende

Jag har tidigare skrivit om vår gamla brevbärare i det förra hemmet i den förra staden. Han som ringde på (rentav två gånger!) så fort mina tjocka bokpaket inte rymdes in genom postluckan. Då vi flyttat skrev jag också om vårt nuvarande postutdelningssystem som inte längre genererar trevliga dunsar på dörrmattan då posten lämnas i postfack i ett allmänt utrymme.

However! I dag ringde plötsligt brevbäraren på dörren, överräckte ett tjockt bokpaket och konstaterade att det ju nog aldrig hade rymmats in i postfacket och att han därför kollade ifall någon var hemma. Jag tackade honom översvallande. Kollade i alla fall postfacket en stund senare och hittade, förutom sedvanlig reklam, även ytterligare ett bokpaket! Nu är ju den stora frågan varför nämnda brevbärare inte kunde räcka mig båda bokpaketen när han en gång höll på? Någon som har insikter i brevbärarpsykologi?

Bokpaketens innehåll: Angelologi och Ursäkta att man vill bli lite älskad. Om någon vill skänka oss en bokhylla tas den tacksamt emot!

Tegelstenstrio

"Berätta om tre minnesvärda tegelstenar", uppmanar Lyran. Here goes!

1. Främlingen av Diana Gabaldon. Efter att ha läst över tusen sidor om Claires och James kärlekssaga som sträcker sig över tid och rum blev jag något förvånad men också glad då jag upptäckte att boken var nummer ett i en serie. För tillfället har jag läst fem delar och har en sjätte oläst hemma. Sjuan, An Echo in The Bone, har utkommit men jag vet inte hur länge jag ska orka med serien längre.

2. Shantaram av Gregory David Roberts. Läs! Förrän jag läste boken trodde jag inte att en tusen sidors, delvis självbiografisk, skildring av den indiska slummen skulle fascinera mig, men ack så fel jag hade! Det pratades om en uppföljare, och om en film, vad hände med de planerna?

3. En dramatikers dagbok av Lars Norén. Förra höstens läsprojekt. Trädgårdsodling, resor till Gotland, pjäser, shopping och sjukdom. Jag läste och läste och var nöjd då jag slog igen boken.

Hypen! Peppen! Längtet!

Den är här! En av de personliga förhandsfavoriterna för bokhösten 2010, den avslutande delen Mockingjay i Suzanne Collins Hunger Games-trilogi, nu i ett bokmalshem inte speciellt nära dig. Synd att vi väntar gäster ikväll...

Antologi om vardagstristess

Tråkboken av Susanna Sucksdorff och Tiia Strandén (red.) XXX+

Då jag i våras var på förlagslunch hörde jag talas om den här antologin och blev nyfiken, det lät ju lovande! Vardagssysslor fyller en väldigt stor del av vårt liv, varför inte skriva om dem?

Författarna till den här antologin är legio, allt från kända författare och poeter (Malin Kivelä, Katarina Gäddnäs) till journalister och litteraturvetare (Philip Teir, Michel Ekman). Ämnena är lika många: sömnlöshet, hur man fyller en diskmaskin, långa tågresor, en Facebook-diskussion. Man kunde tänka sig att det här kunde bli vad som helst. Men tyvärr. Som problemet ofta är med antologier blir texterna väldigt ojämna, och jag håller med recensenten i Hufvudstadsbladet som skriver att "lite för många bidrag är helt enkelt lite för tråkiga: för mycket igenkänning, för många självklarheter [...]". Boken vinner på att man läser texterna i mindre snuttar och inte allt på en gång, så mycket tristess orkar man inte med på en gång. Och missförstå mig inte, visst finns här guldkorn, jag är bara rädd för att de försvinner bland de mer dammiga texterna.

Rec.ex. från Söderströms.

Tar ni emot lästips av andra?

Som den vänliga själ jag är engagerar jag mig gärna i fästmannens läsning, kommer med lästips och påminner honom om att ta en extra bok med till helgvistelser. Oftast uppskattar han detta, men alltid då och då kommer han med pikar om att jag minsann aldrig läser de böcker han tipsar mig om. Hoppsan. Trots att han till min glädje är en läsande människa kan man ju nog lugnt sagt påstå att jag läser betydligt mer än han. Och då tycker man (läs: han) att jag skulle kunna klämma in någon bok han tipsat om emellanåt.

Och jo. Det har han ju förvisso rätt i. Men so many books, so little time, och t.ex. Chuck Palahniuks baksidor har än så länge inte ryckt tag i mig. Och faktum är att fästmannen och jag har rätt olika boksmak, han gillar Grisham, klassiker och allehanda böcker om andra världskriget och jag kan inte direkt påstå att det just den sortens böcker jag brukar läsa. För att tysta ner honom brukar jag påminna honom om vår litterära husgud, Lionel Shriver, som jag ibland går med på att det var just fästmannen och inte jag som hittade.

Jag älskar boktips, speciellt av läsande vänner som känner till min smak och som dessutom kan beskriva det nya författarskapet med "Det är lite som dens och dens böcker" eller "Tänk typ den och den, fast i novellform". Och som ni säkert märkt suger jag åt mig av era lästips som en svamp. Men. Jag måste få sålla bland tipsen själv, välja och vraka vilka böcker jag vill titta närmare på. Hur mycket jag än älskar att fästmannen läser och vill att jag ska läsa en enligt honom bra bok, kan jag känna mig nästan stressad då jag får den upptryckt i ansiktet.

Hur tänker ni?

Nyaste Barclayn = nja

Never Look Away av Linwood Barclay XXX½

Never Look Away är Barclays senaste bok, och den fjärde jag läser av honom i år. Tyvärr blir den också något av en besvikelse; kanske har jag läst för många böcker av honom på fört kort tid, kanske är han helt enkelt inte som vassast just i den här boken.

David Harwood åker till nöjesparken Five Mountains tillsammans med sin familj, frun Jan och sonen Ethan. En kort tid efter att de anlänt till parken försvinner Jan - som på sistone varit deprimerad- spårlöst och David får hjälp av polisen för att hitta henne. Tills det i biljettluckan upptäckts att Jan inte ser ut att ha varit inne i nöjesparken över huvudtaget, och polisen vänder sina misstänksamma blickar mot David i stället.

Visst finns det några intressanta vändpunkter i boken, men vid de flesta Åh-ställena vill jag mest fråga Barclay om han verkligen trodde att jag inte redan gissat det där. Med sina 415 sidor blir boken också något utdragen, för att slutligen avslutas med med för Barclay tydligen klassiskt blodiga slutet.

Alltså: Boken kan med fördel läsas av Barclay-fans, men för er som vill testa på författarskapet rekommenderar jag hellre Too Close to Home eller No Time for Goodbye/Utan ett ord, recensioner här och här.

Regn ute, recensionsböcker inne

Igår "myntade" jag uttrycket i rubriken på Twitter och det blev genast uppskattat. Ser det gärna som en liten devis inför hösten, så länge hösten också innehåller krispigt kyliga morgnar som man får promenera i och piggna till av, granna höstlöv och dagar med låg höstsol så att man får traska omkring utan paraply men i bekväma skor (hoppas på att kunna använda mina älskade Converse till långt in på hösten), sjal (älska sjalar!) och kanske en ny höstjacka (inte i planerna men man vet ju aldrig).

I dag blev mitt nya ordspråk genast en självuppfyllande profetia. Ösregn och rentav åska på morgonen, hotfulla moln resten av dagen. Samt tre bokpaket i postlådan (varav två faktiskt samma bok av den i dag så högaktuella Hans Koppel/Petter Lidbeck) och senare ytterligare ett bokpaket hemlevererat med bud(!). Är med andra ord mer än okej med sådana här höstdagar.

En hård karamell

Darling River av Sara Stridsberg XXXX-

Än har jag inte läst den väldigt omtalade Drömfakulteten, men Happy Sally läste jag tidigare i somras och gillade så då jag fick syn på Darling River i bibliotekshyllan tvekade jag inte en sekund. Jag är glad att jag läste boken också, för den är bra, om än svår. Stridsberg verkar gilla att göra det lite svårt för sina läsare, språket flyter på men flyter också iväg på små sidospår, jag är inte hela tiden 100 %-igt med och jag irriteras på både Stridsberg och mig själv för den saken. Darling River är som en hård karamell, inte lika tillfredsställande som mjukare godis som man bara kan tugga i sig, men som räcker länge och plötsligt överraskar med en glimt av ljuvhet. Efteråt är man glad att man hade tålamodet att suga, att man inte försökte svälja karamellen hel.

Check!

Sista tenten någonsin skriven och hence mer tid för trevligare läsning - check!

Deltidsjobb med läsmöjlighet skaffat - check!

Belöningsbokpaket beställt - check!

I ett hus vid skogens slut

Titta vilken finurlig grej Designtorget säljer. Hyllan heter Pockethus och är designad av Åsa och Emme Copparstad. Lite skär det i mitt bokmalshjärta att se en bok sådär brutalt behandlad, uppslängd över taknocken, men i övrigt är det här ett mysigt hus som gärna kunde hängas upp bredvid min säng.

Jag läste om pockethuset inne på nystartade bokbloggen Breakfast Book Club, ni som minns Petra från avslutade bokbloggen En annan sida kommer att få en glad överraskning då ni surfar in där.

Switch with me?

Häromdagen hämtade jag ut ett paket på posten, trodde det var en recensionsbok men det visade sig att det var minikorten från Moo.com som anlänt. Korten är verkligen små, mindre än jag trodde, men söta är de och kanske sticker de ut bland alla normalstora visitkort. "Logon" känner ni säkert igen, själv är jag speciellt nöjd med den hallonröda färgen.

Vill ni byta kort med mig på bokmässan?

Magnifik debut

Den drunknade av Therese Bohman XXXXX-

[...] hon ser ren och krispig ut, som att hennes kläder hängt ute och torkat i vinden från havet, blivit stänkta av saltet i luften och inte ens behövt strykas.

Marina reser ner till Skåne från Stockholm för att hälsa på sin syster Stella och hennes betydligt äldre man Gabriel. Marina har aldrig träffat Gabriel tidigare, men hon dras direkt till honom och tror han känner likadant. Samtidigt känner hon att det är någonting Stella inte berättar för henne.

Jag älskar språket och jag älskar berättelsen. Attraktionen till den äldre mannen (som är författare, mm!), allt té- och vindrickande i den gamla trävillan, systraskapet och barndomsminnena, karpdammen, den sidenbeklädda dagboken och den svulstigt grönskande trädgården. Här är allt på sin plats och jag hoppas för allt i världen att Bohman redan är långt inne på sin andra bok, för jag vill ha mer!

Rec.ex. via Västra Nyland, längre recension hittas där.

Pseudonym schmeudonym

Är jag (och Book Cover Girl) de(n) enda i hela världen som inte bryr sig om vem som gömmer sig bakom pseudonymer? Kepler-hypen avslöjades ju ganska snabbt post-Hypnotisören, imorgon får vi reda på vem som ligger bakom Hans Koppels böcker. Tim Davys, med Amberville-trilogin är fortfarande anonym. Och jag är helt okej med det. Faktiskt.

Välkommen

I dag vankas det inflyttningsfest i casa de Bokbabbel och eftersom jag inte kunde bjuda er tänkte jag att jag i alla fall kan bjussa på en bild av mitt flitigt använda sidobord, behändigt placerat mellan sofforna. Var snälla och ignorera bokhyllans furumonster-look och fokusera i stället på den vackra ljuslyktan, eller varför inte mina På gång-böcker. Böcker som läses eller ska läsas, böcker som ska recenseras eller böcker som annars bara är trevliga att ha inom armlängds avstånd då man sitter parkerad i sitt soffhörn.

Jag ska bara...

Hmppf. Nu har Bokhore-Helena gått och deklarerat köpstopp och jag kommer att sakna hennes inlägg om vad hon klickat hem den senaste tiden. Kan hon så kan jag är ju dessutom ett så behändigt skäl att använda då det gäller bokshopping, inte sant?

Nåväl. Jag ska finputsa (läs: rensa) i min monsterbeställning på Adlibris och klicka iväg den så småningom, knappast i dag men rätt snart. För att jag skrivit en monstertent i dag, och för att ja... jag vill. En beställning modell större tänker jag mig, för att sedan lugna ner mig och faktiskt njuta av alla fantastiska bokskatter jag har hemma. Men alltså, det kan jag göra först efter nämnda beställning. Om inte annat så för att någon måste upprätthålla bokshoppingen då hela bokbloggosfären plötsligt befinner sig i bokköpsstopp.

Finfin!

Among Other Things, I've Taken Up Smoking av Aoibheann Sweeney XXXX½

"What do you do all day", she asked, "when you live at the end of the earth?"

Miranda bor med sin pappa på Crab Island på Maines kust. Pappan översätter Ovidius och Miranda är ganska ensam, förutom när hon hänger med deras allt-i-allo, mr Blackwell. Efter gymnasiet flyttar hon sedan till New York för att börja jobba på The Institute for Classical Studies och där träffar hon bögparet Robert och Walter som kände hennes pappa, samt de mer jämngamla Nate och Ana.

Det är Maine med dark, evergreen air och det är New York med kaffekärror på gatan. Det är referenser till Ovidius, det är ungdom och det är kärlek. Det är bra! En hjärtebok!

It felt like the first lie I'd ever told and I remember the excitement of it, the intimacy of having a secret, like love itself.

Kvinnovåld och samboångest

Bittrare än döden av Camilla Grebe och Åsa Träff XXXX-

Jag vill ha ditt barn, men inte dig.

Det är knepigt med deckare. Deckare med poliser i huvudrollerna har vi sett till lust och leda, men det finns en klar fördel med dem - det är trovärdigt att de hamnar mitt i olika brotts- och mordutredningar. Journalisterna, psykologerna eller de annars bara nyfikna kan vara intressantare - men mindre trovärdiga - huvudpersoner, hur många brottsutredningar kan de riktigt hamna i och dessutom "hjälpa till" att utreda?

Systrarna Grebe och Träff har löst den knepiga situationen genom att låta sin huvudperson, psykologen Siri Bergman, sällskapa med en polis. Visserligen kommer hon brottet väldigt nära inpå genom sin nya patientgrupp med kvinnliga brottsoffer, men insidertipsen kommer från polispojkvännnen. Som hon inte riktigt vet vad hon ska göra med, han vill ha så mycket närhet medan hon fortfarande tänker på sin döda man Stefan.

Siris psykologkolleger känns jobbiga med sin svartsjuka (Aina) och sin snusförnuftighet (Vijay). Ändå väcker den här boken obehag på rätt sätt, som i det första kapitlet då en femårig flicka sitter gömd under köksbordet medan hennes mamma blir sparkad till döds. Fy. Systrarna och deras redaktör hade kunnat rensa bort en del upprepningar i beskrivningarna (den regnmörka gräsmattan till exempel, de flestas gräsmattor är rätt leriga i november ja) men jag gillar Siri, gillar att hon bor ute i sin ensliga stuga och jag gillar den lilla tvisten på slutet.

Den första deckaren i serien om Siri, Någon sorts frid, har jag recenserat här.

Recensionsex via Västra Nyland, läs längre recension där.

Ojojoj

Böcker böcker böcker är snäll(?) och tipsar mig om att Penguin-muggarna finns till salu på Adlibris. Snabbt som tanken surfar jag in på deras finska sida, jomenvisst, även där finns de att köpa, vissa dessutom till riktigt förmånligt pris. Nu vet jag inte hur det här ska gå, min stackars kundvagn som på grund av den där buggen redan är något tilltagen monstruös...

Uppdaterat: Och nu är det tydligen gratis frakt för studerande också, ett tecken kanske?

Ohlssons andra blir tvåa jämfört med debuten

Tusenskönor av Kristina Ohlsson XXXX-

Är det inte lite så att romandebuter förväntas vara extremt imponerande redan från början, medan deckarförfattare får en chans att växa till sig? Varför är det så? Deckarförfattare bör väl kunna fånga en redan från början så att man fortsätter läsa serien? Visst, Stieg Larsson och kanske även Lars Kepler smällde ju till riktigt ordentligt redan från början, men t.ex. Camilla Läckbergs enorma framgångar har ju vuxit fram i och med att serien framskridit.

Ohlsson utgör dock ett undantag och var bra direkt från början, och efter den imponerande debuten Askungar var mina förväntningar höga. Nu känns det dock som om Ohlsson inte är lika vass som i ettan, visst finns det en klurig intrig med en kvinna i Bangkok som finner sig avskuren från omvärlden, en flykting som sitter inlåst i en unken lägenhet i Stockholm och väntar och så prästparet som hittas skjutna i sin egen säng. Men ändå, det trampar liksom på stället och jag sugs aldrig med fullständigt. Kanske är det polisernas frustration jag smittas av, då människor sitter inne på information men undviker att dela med sig av den. Hursomhelst är det här fortfarande en bra deckare, och jag höjer hatten för Ohlsson för att hon inte räds för att utsätta sina poliskaraktärer Alex Recht, Fredrika Bergman och Peder Rydh för omvälvande händelser i privatlivet. Bra så!

Rec.ex. från Piratförlaget.

Tisdag kväll hos Bokbabbel

Mathias var snäll och upplyste mig om att Penguin-muggarna tydligen finns till salu även i Helsingfors. Boknördslycka! Kiasma (muséet för nutidskonst) visade sig slutligen vara the place to go ifall man vill ha tag på muggarna på finsk mark, men tyvärr var utbudet väldigt skralt med bara fyra ynka muggar som inte ens stod framme utan man fick fråga efter. Mörkblåa Hotel Splendide-muggen fick i alla fall följa med hem, och blev således den första muggen i en blivande samling.

Här invigs nu muggen på bästa sätt med Clippers vita pepparmintté, de sista sidorna av Therese Bohmans underbara debut Den drunknade (recension på måndag!) och ett tjockt blockljus från Desico. Jag är en ljuskonsument av stora mått, skulle jag vara tvungen att välja mellan bok- och ljusshopping skulle det helt på riktigt bli ett svårt val.

Bokcafé men inget mer

I närheten av solen av Hanna Wallsten XX½

Moa driver ett bokcafé, och i det samlas hennes vänner Cilla och Jessica så gott som varje dag. Även den hemlösa Lollo håller till där, och det blir ett tryggt nav för Moa under den galna sommaren då hennes familj trasas sönder av mammans psykiska problem.

Bokcaféet lät ju lockande, men tyvärr är det det bästa med boken. Romanen känns farsartad då normala diskussioner plötsligt avbryts av att människor rusar in, det lämnas en massa trådar lösa och helhetsintrycket är väldigt rörigt. Synd på ett så trevligt upplägg med ett bokcafé som miljö!

Mugg-suktande

Har fullständigt snöat in mig på Penguins muggar (hundra år efter alla andra, jag vet). De verkar inte gå att få tag på i Finland, så jag får snällt hålla ut till Bokmässan där jag vet att de brukar säljas i Uppsala English Bookshops monter. Lika bra det, så hinner jag fundera på vilken/vilka muggar jag ska välja. Ska jag gå enligt titel eller enligt färg? Brave New World skulle annars vara ett givet val, men den är tyvärr inte lika snygg som "originalmuggen".

Har ni Penguin-muggar? Vilka då?

Den där boken med de sotade sidorna

The End of Mr Y av Scarlett Thomas XXXX-

Thomas har ett speciellt sätt att skriva som gör att man både sugs med men också har svårt att beskriva boken efteråt. Med magiska element och homeopati, utan att för den delen bli fantasy. Bra är det också. Faktiskt påminner Thomas lite om Murakami i sitt svårdefinierade sätt.

Här har vi bokälskaren(!) Ariel Manto som under sin doktorandforskning kommer över den extremt sällsynta boken The End of Mr Y som visar sig innehålla "nyckeln" till en annan värld uppbyggd av metaforer. Klurigt, lite rörigt, väldigt nördigt. Jag var tyvärr lite för okoncentrerad, men gillade ändå. Boken har dessutom nyss kommit i svensk översättning, så ifall svenskan känns som ett tryggare lässpråk är det bara att passa på.

Det är ingen nyhet, att sidkanterna är svärtade och att pärmen är to die for. Ändå värt att nämna tycker jag. Speciellt då man tack och lov valt att fortsätta på denna layout även för de andra böckerna, PopCo (som jag älskade) och nya Our Tragic Universe (vars pocketversion jag ivrigt väntar på).

Andra loggboken från Finistère

Kom och hälsa på mig om tusen år av Bodil Malmsten XXXX-

Jag gillar titlarna på Bodil Malmstens loggböcker, de är diktstrofer men Malmsten väver in dem i texten så att de blir en självklar titel, så att man förstår att boken måste heta precis så och inget annat. En gång skrev jag en liten text, så kort att den inte ens kunde kallas novell, och den hade samma titel som Johanna Nilssons underbara roman Hon går genom tavlan, ut ur bilden och även i det fallet kändes det precis rätt (även om jag såklart var lite mer partisk där).

Anywhoo. Det här är loggbok nummer två, den har (i sin inbunda version) tjocka sidor och som vanligt små bilder som även de känns helt rätt. Malmsten bor ännu i Finistère, hon läser böcker, odlar sin trädgård och får brev där det informeras om att vattenverket ger ut en broschyr med samma namn som Malmstens roman Priset på vatten i Finistère. Bland annat sådana små godbitar får man ta del av, och jag är charmad.

Ångestframkallande relationsroman

Tusen skärvor tillit av Helena Von Zweigbergk XXX½

Jag beundrar er som kan skriva om en bok ni läst långt efteråt, skriver Snowflake, och jag kan inte annat än hålla med. Visst vill man (läs: jag) gärna fundera lite över boken innan jag skriver ner mina tankar om den, men snabbt (läs: direkt) plockar jag ju upp en ny bok som jag förhoppningsvis sugs in i och då är det lätt hänt att jag glömmer bort känslan av den första boken, det centrala jag ville förmedla. Så gick det tyvärr med Tusen skärvor tillit som jag läste i början av sommaren men av någon anledning förblev orecenserad då.

von Zweigbergks roman får mig att känna mig lite tudelad, för på ett sätt gillar jag den här romanen som är en relationsroman utan att för den delen bli sliskig chick lit. Jessica och Tom möts och blir förälskade, huvudlöst förälskade, men de kan inte riktigt vara tillsammans men inte utan varandra heller. Det är ångest i boken och ångest hos mig då jag läser om hur illa de gör varandra. Det börjar bra, både romanen och förhållandet, men sedan blir åtminstone boken lite väl lång. von Zweigberk kan ju minsann skildra ångestfyllda situationer, jag önskar bara att hon gjort det lite mer effektivt och mindre utdraget den här gången.

Pocketboksfundering

OBS! Varning för extremt i-landsproblem i början av inlägget!

När jag besöker (fysiska) bokhandlar är det sorgligt ofta jag har läst en skrämmande stor del av pocketutbudet (vilket förresten skulle göra mig till en utmärkt bokförsäljare, men det är en annan historia). Ja-a, så synd det är om dig, tänker ni nu sarkastiskt (med all rätt), och ja, det är klart att det är übertrevligt att jag via främst recensionsexemplar och biblioteksfynd haft möjlighet att läsa de böcker som intresserar mig redan innan de utkommer i pocket. Men - jag saknar samtidigt möjligheten att browsa runt i bokhandeln, plocka på sig böcker på samma sätt som min vän gjorde. Såklart är det ju möjligt att jag hittar något nytt och slår till, men den där spontanshoppingen har faktiskt blivit lite svårare.

Nåväl. Slutklagat. Beskåda i stället min lista på böcker jag ivrigt väntar på att ska komma i pocketformat så att jag får haffa tag i dem i bokhandeln:

- Mycket mer än så, Sarah Dessen

- Faithful Place, Tana French

- Fortfarande Alice, Lisa Genova

- This Body of Death, Elizabeth George

- Döda vita män, Johan Hakelius

- Sommaren jag blev vacker, Jenny Han

- Dead in the Family, Charlaine Harris

- De ensamma, Håkan Nesser

- Arseniktornet, Anne B. Ragde

- Darling River, Sara Stridsberg

- Till sista andetaget, Anne Swärd

- Our Tragic Universe, Scarlett Thomas

Kommentarsfältet är öppet för sympatiserande/kritiska kommentarer, och kanske allra främst för er som vet något om när jag kan förväntas hitta dessa böcker i pocketformat!

A room of one's books

Läste nyaste Hus&Hem och stötte på denna fantastiska bild (nr 10/2010, sid.72-73). Älska hemmabibliotek! Hur trevligt det än är med böcker i vardagsrummet är nog ett eget rum för böcker och några läsfåtöljer definitivt en dröm för framtiden!

P.S. Är jag den enda som i inredningstidningar försöker kika på vilka boktitlar man hittar i bokhyllorna/på borden i reportagen?

Peter Pan och pedofili

Peter Pans hemlighet av Michael Katz Krefeld XXX+

Nu är det faktiskt så dumt att jag har Katz Krefelds debutbok, Stormvarning, hemma i hyllan. Oläst. Man kommer dock snabbt in i Peter Pans hemlighet ändå, får läsa om den gravida läkaren Maja Holm som har flyttat tillbaka till sin barndoms villaförort för att skaffa sig en praktik och uppfostra sitt barn tillsammans med sin nya sambo. Staden visar sig dock vara allt annat än idyllisk då någon kidnappar småpojkar på deras födelsedag och lämnar dem mördade runtom i staden med ett Peter Pan-bokmärke i handen.

Obehagligt upplägg som i viss mån fungerar. Ändå blir jag frustrerad på det osannolika att en läkare blandar sig i utredning i så hög grad och bara fortsätter undersöka då polisen så gott som gett upp. Boken rycker upp sig mot slutet, tar en något överraskande vändning, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det bra-iga upplägget inte har utnyttjats till fullo.

Någon som läst Stormvarning, den utspelar sig visst i Norge? Och så som den här boken slutar ser det ut som om Maja Holm skulle flytta igen, vilken rastlös själ.

Rec.ex. från Forum.

Biblioteksbastu

Många är de bibliotek som under sommaren varit plågsamt varma och kvalmiga. Biblioteket i Grankulla (nära Helsingfors) är tydligen ett av dem, men personalen har med glimten i ögat (enligt huvudstadsregionens biblioteksnätverks Facebooksida) helt enkelt döpt om biblioteket till Grankullas allmänna bastu. Humor!

Inför Bokmässan

Det bloggas och twittras om tågbokande och hotellsökande inför Bokmässan i Göteborg, ni som är på väg, visst har ni bokat resor och logi vid det här laget? Bra! Nästa steg är då sedan att anmäla er till bokbloggsträffarna:

- Torsdag eftermiddag: En bokcirkel för alla ordnar träff kl. 16 på Franks Coffe

- Torsdag kväll: Bokhororna fortsätter dagsfikan över en bit mat, anmälan krävs!

- Lördag: Ännu öppet, men Calliope och Lyran har antytt att något är på gång

Själv har jag imorse klickat iväg en nördig beställning på Moo.com, lät trycka upp s.k. MiniCards med bloggens namn och kontaktuppgifter. Behovet var kanske inte skriande, men habegäret desto större. Tänkte att de kan komma väl till pass inför mässmingel och bokbloggsträffar. Skaffa ni också, så kan vi byta! ;)

Sommarläsningsenkät

Hösten är på intågande och då passar det bra att haka på Bokhoras sommarläsningsenkät!

1. Bäst i sommar? Det har blivit en hel del bra böcker, men gladast är jag kanske över att jag i och med Okänt offer fick upp ögonen för Tana French. Även One Day av David Nicholls var precis så bra som alla sa.

2. Sämst i sommar? Den röda damcykeln av Mats Ahlstedt var trots Göteborgsmiljön en besvikelse.

3. Vad har du helst läst på stranden? Hmm, jag är rätt dålig på det där med att kombinera läsande med seriöst solbadande, men när jag suttit i min trädgård eller på verandan på sommarstugan har jag helt enkelt läst det jag läst för tillfället. Mycket på engelska har det blivit. Helst inte något med superliten stil, det är svårt att kombinera med starkt solljus.

4. Var har du läst mest? Hemma i soffan som vanligt tror jag, men som sagt uppspjälkt med stugverandor, båtdäck och bil- och tågsäten.

5. Har du något läsprojekt under sommaren som du lyckats eller misslyckats med? Nej, inget direkt projekt, jag tror på att ta den bok ur hyllan man är sugen på för tillfället. Däremot fotade jag i början på juli en somrig bokhög jag sådär löst tänkte att jag kunde ge mig på, och nu märker jag att jag duktigt läst de flesta böckerna ur högen.

6. Nämn en ny bok du köpt i sommar! Tana Frenchs första bok, Okänt offer (ännu oläst, vill spara den lite) efter att ha blivit förtjust i hennes andra bok. Samt en hel del annat, se kategorin shopping om ni vill friska upp ert minne.

7. Vad ser du fram emot att läsa i höst? En hel del: Knausgård, Boije af Gennäs, Collins, Koppel, debutanten Morgan Larsson, nya Album m.m. Skulle gärna beställa och läsa Time Was Soth There, en bok om bokhandeln Shakespeare&Co i Paris. Och så blev jag übersugen på ett litet beach house-litt-projekt* efter Johanna Ls extremt inspirerande inlägg på Bokhora...

*) Ja, ni minns rätt, några rader ovanför skrev jag att jag inte är ett fan av läsprojekt. Men om (när?) jag tar mig an ett sådant här projekt så skulle det vara relativt småskaligt och dessutom varvat med andra böcker.

Höst med guldkant

Nåväl, nu är vi en liten bit in i augusti och där är det väl dags att börja romantisera hösten en aning. Så är vi redo - och glada! - då den blir aktuell på riktigt.

- Höstens böcker. Såklart. Själv väntar jag bl.a. på Collins, Knausgårds och Boije af Gennäs nya skapelser

- Det är tillräckligt svalt för att dricka té

- Sjalar och halsdukar. Och filtar!

- Man får tända ljus

- Det är helt okej att sitta inne, man behöver inte flänga omkring bara "för att det är sommar"

- Kyliga morgnar

- Man får köpa en ny kalender. Själv har jag tänkt investera i en från Ordning&Reda efter några års paus. Visserligen för år 2011, men de finns i butik redan i slutet på augusti! För två år sedan hade jag en Personlig almanacka, kul att göra och jag var mycket nöjd med den!

- Vackra höstlöv

- Bokmässor! 23-26.9 i Göteborg och 28-31.10 i Helsingfors

- Man får köpa lite böcker för att det är höst och regnruskigt ute

Även Tinyfeist och Bokstävlarna har höstkänslor.

Bloggnamnsfail

Äsch då, jag som hittills varit så nöjd med mitt bloggnamn, "namnet säger allt" som det står på Månpockets hemsida. Nu har jag dock upptäckt en klar nackdel med namnet - det går inte att skriva i Alfapet-brickor. So long till idén att ha en sådan bild som header tänkte jag, men som synes har jag försökt knåpa ihop en genom lite lek med fonter i stället.

Malmsten är mumma för själen

De från norr kommande leoparderna av Bodil Malmsten XXXX

För över två år sedan läste och älskade jag Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Trots det verkar jag sedan ha glömt bort Malmstens existens, eller hur förklarar jag annars att jag inte läst fler böcker av henne förrän nu? Återseendet var åtminstone väldigt varmhjärtat, även den tredje loggboken är väldigt charmig läsning. Bodil bor inte längre i Finistère, men vid Atlanten åtminstone, Nicholas Sarcozy väljs till president och grannen öppnar hennes kontoutdrag då hon själv är bortrest. Fina små bilder, visa tankar, träffsäkra formuleringar. Missa inte! Själv håller jag på att browsa bibliotek och bokhandlar på jakt efter fler av Malmstens böcker.

Litterär påse (the best kind)

Kolla här va! En fin och exklusiv tygpåse som väcker intresse och för de insatta dessutom innebär smygreklam för den finfina antologin Du är här. Och ja, jag är partisk, jag känner hälften av skribenterna bakom boken, men det jag läst så här långt är faktiskt fint som snus.

Tygpåsar är annars också på tapeten både i mitt kommentarsfält och inne hos Tinyfeist.

Mix 'n' match

Jag vet inte hur ni gör i Sverige, men här i Finland matchar vi alltid våra skor med boken vi läser.

Obegripligt

Jag tycker mig minnas att jag igår hämtade ut ett Adlibris-paket. Men hur kan det då komma sig att min kundvagn nu innehåller fem artiklar??

En av produkterna som hamnat (hur?) i kundvagnen är Deon Meyers första sydafrikanska deckare, Död i gryningen. Någon som läst den eller hans andra böcker? Vad tyckte ni?

1,1 kg lycka

En bokoholics bekännelser, en evighetslång följetong. Tidigare delar hittas under kategorin shopping (var annars?).

Finska bokbloggar, finns de?

Den eminenta svenska bokbloggosfären har jag ganska bra koll på, men hur är det med den finska? Som finlandssvensk tänker jag att det säkert vore helt nyttigt att ha ens lite koll på finska böcker och bokbloggar, men jag vet inte riktigt hur jag ska hitta de sistnämnda. Därför har ni, finska bokbloggare, nu ert livs chans att hejdlöst göra reklam för era eller andra bra finska bokbloggar nere i kommentarsfältet. Jag vet ju att ni läser...

Suomenkielisiä kirjablogeja, löytyykö? Jos löytyy, niin mistä? Kommentoi!

Jag vill inte ha nåt regn på min bokhylla

Igår kväll plötsligt vattenläckage från kökstaket - hilfe! Då problemet är lokaliserat och åtminstone tillfällligt löst (elementläckage hos grannen ovanför) pustar jag ut och tänker en tacksam tanke över att läckan skedde längs en tom fönstervägg och inte ovanför t.ex. sängen eller ja, bokhyllan.

Filter och finsk design*

Fick tag på senaste numret av Filter (#15) i dag, har inte läst mer än förordet (och insupit doften såklart) men är peppad som vanligt. Tyvärr måste jag erkänna att jag egentligen är en dålig Filter-läsare, först hypar jag den och så bär jag den med mig eller har den på köksbordet men det är sällan jag egentligen tar mig tid att försjunka i de milslånga reportagen. När jag väl gör det är jag oftast väldigt nöjd och förbannar att jag inte läst dem tidigare, men de är liksom inte lika lätta att ta till sig under ensamma luncher eller frukostar som artiklar i vanliga tidningar/tidskrifter. Och när jag har lästid är det lätt hänt att jag plockar upp en bok i stället. Vilket är förklaringen till att jag, pinsamt nog, två och sex månader senare, fortfarande har något enstaka reportage oläst i #12 och #14. Känns nästan som en hederssak att de ska läsas från pärm till pärm, filtren, som om de var böcker som de faktiskt i sin behändiga lilla form lite liknar.

*) Utan något inbördes sammanhang (så vitt jag vet), men Filters pärm är så ful att jag bjuder på lite finsk design i stället. Som synes njuter jag av skymmande augustikvällar.

Nörd-accessoir

Tidigare visade jag ju er bokhalsbandet, nu har jag hittat en till kul nördig accessoir (min tranformation från bokblogg till modeblogg börjar sakta men säkert ;)). Geek tags går att få som halsband eller nyckelringar och med olika texter. Tyvärr finns det ännu inte book geek, det vore ju det helt klart perfekta för mig.

En upputsning av nätbokhandlarnas rykte

Ibland känner jag mig skyldig då jag handlar i nätbokhandlar. Dels för att jag stillar mina abibliofobiska behov, men också för att jag handlar just i nätbokhandeln och inte i den fysiska bokhandeln. Som man ju borde stöda så att de inte försvinner från jordens yta.

I den här ekvationen blir alltså nätbokhandeln den stora skurken som skördar charmiga små fysiska bokhandlar. Vilket säkert stämmer i viss mån, men jag vill ändå passa på att putsa upp nätbokhandlarnas rykte. De senaste dagarna har jag nämligen upptäckt att det faktiskt jobbar människor även för dem - och trevliga människor därtill!

Exempel ett: Efter bokbeställningen som blev tredubbel surade jag på The Book Depository eftersom de tyckte att jag borde betala för portot då jag skickade tillbaka böckerna. Portot som visade sig kosta lika mycket som själva beställningen... Mailade dem dock och upplyste dem om att det här ju inte var en vanlig returnering utan deras sida som felaktigt hade registrerat min beställning tre gånger. De lovade ersätta mig även för portot. Hurra!

Exempel 2: Little room of tinyfeist (som förresten bloggar aktivt igen, missa inte hennes trevliga blogg!) tog sig en titt på svenska Adlibris queerkampanj, jag kommenterade att vi inte haft något dylikt i Finland under Prideveckan här och vi fick snabbt svar av både svenska och finska Adlibris. Snyggt jobbat!

Saltstänkt om surfing

Breath av Tim Winton XXX½

Visst var den saltstänkt, Wintons roman. Vilket man kanske anar av den snygga pärmen. Berättaren är Bruce Pike som ser tillbaka på sin uppväxt, på vänskapen med jämnåriga Loonie och den äldre Sando. Det är en bok om att vara ung på 70-talet, Australien, surfing, svek och coming of age. Och jag undrar varför jag tycker boken är bra men inte bättre än så, det handlar ju ändå om Australien och coming of age, det borde ju fungera? Prisbelönt är den ju dessutom.

It's funny, but you never think much about breathing. Until it's all you ever think about.