HP7

Ikväll är det dags för Harry Potter and the Deathly Hallows Part Two (puh vilken lång titel!) i 3D! Som vanligt har jag glömt bort att i god tid läsa om boken före filmen, men kanske är det bra att ha böckerna som tröst när filmerna är slut? Själv var jag inte förtjust i HP7:ans epilog, får se hur de gjort det i filmversionen. Ska ni se filmen?

Från svinfarm till nätdejting

Nattönskningen av Anne B. Ragde XXXX-

Ingunn är en musikjournalist som reser mycket. Hon har också stor aptit på män, och är mycket noga med att alltid vara den som först gör slut för att inte bli sårad. Inte själv vara den som blir lämnad. Men så är hon plötsligt ute och testar sin nya, för henne väldigt atypiska hobby - att gå med stavar - då hon träffar en liten flicka och hennes pappa. Och plötsligt finns den lilla familjen i utkanten av hennes tankar hela tiden, och det hjälper inte att hon försöker kasta sig ut på nätdejtingsajter för att försöka glömma den.

Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad Ragde vill med den här boken. Vi har en ensam kvinna som försöker dölja sin skörhet med ett tufft skal. Vi har en massa sex och en massa musikreferenser (oftast intvinnade i varandra faktiskt). Vi har även några hundar. Personligen gillar jag mest hur Ingunn har gjort sitt resande till en konst. Hon har ett helt rum hemma som är vigt åt reseförberedelser: nystrukna skjortor, väskor i olika storlekar, små behändiga shampooflaskor. Hon påminner mig om George Clooneys karaktär i filmen Up in the Air där huvudpersonen gör det till en konst att göra sitt resande så smidigt som möjligt (och samtidigt undvika att vara hemma. Han är hemma när han är ute och reser).

Som sagt: jag vet inte riktigt vad Ragde ville förmedla med den här romanen. Men det är okej. Jag läser boken snabbt, och jag har roligt medan jag gör det. Och just nu räcker det riktigt bra.

En liten detalj som dock stör mig omåttligt mycket är att Ingunn hänger mycket med sin grannes hund, Kalle. Som är en dobermann. Dobermann-hundar är brunsvarta och ser definitivt inte ut som hunden på omslaget. Vilken onödig miss! Jo, jag förstår att en vit hund syns bättre på en vinröd soffa, men då får ni helt enkelt tänka om där på layout-avdelningen! Morr!

Rec.ex. från Forum.

Garcia och "Ghost World"

Fästmannen och jag tittar på Criminal Minds, en man letar igenom Penelope Garcias dator medan hon ligger på sjukhus och bland allt det han hittar flimrar pärmbilden till Ghost World till. Ungefär samtidigt mumlar datateknikern att den här Garcia verkar vara en väldigt cool person. Jag får en häftig lust att läsa om Ghost World, den första graphic novel jag läste, och någon vecka senare har jag gjort det.

Jag gillar fortfarande berättelsen, men sedan jag läste Ghost World för första gången har jag också hunnit se filmatiseringen (den är bra!) och nu ser jag bara Scarlett Johanssons ansikte framför mig när jag läser om Rebecca. Enid är fortfarande bara Enid. Och Ghost World är fortfarande väldigt trevlig och rätt rolig att läsa.

Lovebombing Gilmore Girls

Aah, Gilmore Girls, it's been too long! När jag feberdimmig är för trött för att läsa eller surfa - fatta allvaret! - slogs jag av tanken att det var länge sedan jag senast tillbringade tid i Star's Hollow. Hemma i hyllan har vi säsong 1-6 (hej Julgubben, det är alltså säsong sju som saknas för att samlingen ska vara komplett!) och det visade sig vara precis rätt medicin. Börja med theme songen som visar röda lönnlöv, fortsätt sedan bocka av New England, populärkulturella referenser, aka-porr (privatskola med skoluniformer, därefter Yale), boknördig huvudperson och en witty dialog. Kärlek.

När jag tillfrisknat är det hög tid för mig att ta mig an Coffee at Luke's - An Unauthorized Gilmore Girls Gambest, en nördig essäsamling som jag skamligt nog inte läst ännu även om den bott i min bokhylla sedan Göteborgshösten 2008. Medan ni väntar på GG-boxarna eller boken ni klickat hem från närmaste nätbutik kan ni ta er en titt på Rory's Book List, en lista på alla(?) de böcker som nämns eller som Rory läser under seriens gång.

Hot date tonight

... med Harry Potter såklart. Som vanligt tänker jag att jag borde ha läst om boken för att ha den i färskt minne (något jag intressant(?) nog tänker enbart inför HP-filmerna, inga andra), och som vanligt har det inte blivit av. Kanske inför the grand final på sommaren?

Snöoväder under yllefilten

Snow Blind av P.J. Tracy XXX½

Läste om författarparet (mamma och dotter) P.J. Tracy inne hos Mrs B som hade läst böckerna medan hon var förkyld. Jag lånade hem en av böckerna och några dagar senare fann jag mig själv däckad av en höstförkylning. Kröp ner under min sköna yllefilt och läste.

Vintern kommer sent till Minnesota, men med desto värre oväder. Poliserna Gino och Magozzi deltar i en snögubbe-tävling som avbryts abrupt då det visar sig att två av snögubbarna innehåller varsitt manslik. Lovande början va? Ytterligare ett snögubbelik hittas fler timmar bort i samma delstat av den nytillsatta sheriffen och föredetta engelskaläraren Iris Rikker och det blir en jakt på en kallblodig(?) mördare bland snöstormar och dystopiska skyddade städer. Med på ett hörn finns även datahacker Grace MacBride och hennes företag Monkeewrench som jag förstår är ett återkommande gäng i Tracys böcker. MacBride påminner mig mycket om Penelope Garcia i tv-serien Criminal Minds som fästmannen (numera även känd som Mr Bokbabbel) och jag har knarkat den här hösten.

Nej, det är inte mindblowingly bra, men förutom en viss rörighet och lite tafflighet så är det riktigt underhållande. Jag vänder sidorna i snabb takt, ler åt referensen till Mobergs Utvandrarna (jodå!) och njuter av att läsa om kalla vinterlandskap. Under filten.

Almost famous

Ser man på! Om man vill tänja på sanningen en aning kan man nästan påstå att jag är med i veckans avsnitt av tillfälligt återuppståndna DJtv! Kolla själv får ni se (och annars också såklart).

Puh

Jag fick alla rätt utom en på GP:s bokliga Finlandsquiz. Tur är väl det, annars hade det varit lite pinsamt. Föga överraskande var det på en av filmfrågorna jag bommade, jag är väldigt dåligt bevandrad i film över huvudtaget. Citerar Pocket Shops plastpåse: Film är bäst på bok!

Först i bok, sedan på riktigt

I dag sänder den finlandssvenska tv-kanalen FST5 en dokumentär om en kvinna som tillverkar naturtrogna dockor som ser ut precis som levande spädbarn. Reborn-fenomenet kallas det tydligen. Wait a minute, tänker jag då jag läser notisen i tidningen, det där har jag läst om tidigare.

Alldeles riktigt. I en av novellerna i Johanna Holmströms finfina novellsamling Camera Obscura, tillverkar pappan till en av byns försvunna barn naturtrogna dockor för att trösta föräldrarna. Gripande novell, precis som hela boken. Läs!

När katten är borta...

Valborg är överstökad och det första steget i flyttrumban har tagits (förutom boklådepackandet då). Fästmannen tog sitt pick och pack och åkte iväg till min familj som bor på den ort där han ska sommarjobba i år. Jag kommer själv att åka lite av och an under de kommande veckorna, men i början på juni får vi tillgång till vår egen lägenhet, wunderbar!

Och vad gör bokmalen som lämnats ensam då? Läser böcker förvisso, och ser något avsnitt av The Big Bang Theory. Samt klickar hem Eating Animals (Safran Foer) och Happy Sally (Stridsberg) från Adlibris. Hoppsan. Förstnämnda ska jag visserligen recensera för en tidskrift, men ändå.

Alice och jag (och en bekännelse)

Igår var jag på 3D-versionen av Alice in Wonderland. Först ut en bekännelse: jag har faktiskt inte läst boken. En hel del av handlingen kände jag ju till, man kan ju inte undgå att stöta på den kunskapen, men till stor del satt jag bara i biosalongen med de obekväma 3D-glasögonen och undrade vad som skulle komma till näst.

Fint skådespeleri var det, och de visuella effekterna var ju nog fint gjorda. Slutet blev platt på många sätt, och "slagsmålsscenen" gav mig Lord of the Rings-vibes. Inget illa mot det i sig, men man kunde kanske ha varit mer originell?

Med andra ord en helt trevlig bioupplevelse som dock inte lämnar några betydande spår i själen.

Sookie-slutspurt

I slutet av året läste jag de tre sista böckerna i Sookie Stackhouse-serien (av dem som publicerats i pocket that is). Här kommer några korta reflektioner om dem.

Definitely Dead av Charlaine Harris XXXX

Sookie reser iväg för att ta hand om sin döda kusin Hadleys arv, fast naturligtvis kompliceras saker av att Hadley var vampyrdrottningens flickvän. Vampyr-Bill framstår i ett helt nytt ljus (haha!) och tigern Quinn verkar trevlig. Jag känner mig hooked på serien.

All Together Dead av Charlaine Harris XXX½

Quinns roll växer samtidigt som han nog inte har en så stor roll i den här boken som man kunde ha trott. Sookie, Quinn och vampyrerna är på en stor vampyrkonferens och rather unsurprising så händer det grejer. En hel del vaga händelser, och så en stor och dramatisk en.

From Dead to Worse av Charlaine Harris XXX½

Quinn är försvunnen och det är oroligt i vampyr- och werekolonierna. Baksidan ger intryck av en mycket dramatisk bok vilket är falskt, det enda av vikt sker på de allra sista sidorna.

Det var trevligt att göra ett litet djupdyk i bokserien, och även om det ibland blev lite mycket med all vampyrdramatik så blev jag nog fast. Dock verkar det som om mitt intresse falnade lite i slutet av serien, eller så var böckerna inte lika fascinerande. Medan jag läste böckerna saknade jag Tara och Lafayette från de få avsnitt True Blood jag sett (de har betydligt mindre roller i böckerna). Nu har jag sett vidare i säsong ett och retat mig på vissa saker där, knepigt det där... Nåväl, det var roligt med böckerna så länge det varade, men nu känner jag mig mer än nöjd med att gå vidare och läsa annat.

Böcker blir film II

Jag har läst alla böckerna förutom Where the Wild Things Are och Robin Hood. De här filmatiseringarna är heller inte lika intressanta för mig som dem jag nämnde tidigare. The Road är säkert bra men troligen för dyster och obehaglig för mig i filmversion, The Lovely Bones kunde däremot vara intressant. Och Noomi Rapace i Svinalängorna är ju inte helt fel, kan bli intressant att se henne som någon annan än Lisbeth Salander!

Böcker blir film

I år är det många filmer som är baserade på böcker som har haft eller kommer att ha premiär. Jag är nog rätt intresserad av dem allihopa, Luftslottet som sprängdes ska jag faktiskt se ikväll. Vilka tror ni att ni kommer att se? Eller finns det någon bokbaserad film jag har missat?

Sookie goes Texas & Mississippi

Living Dead in Dallas av Charlaine Harris XXXX+

Del två i serien om servitrisen Sookie Stackhouse. Jag har tidigare läst del ett och var inte helt övertygad, men nu var det annat ljud i skällan. Kanske beror det på att jag har börjat se på tv-serien True Blood (baserad på bokserien för den som inte visste det) eller så var boken helt enkelt bättre.

Sookie får i egenskap av telepat ett uppdrag i Dallas där hon ska leta rätt på en försvunnen vampyr. Naturligtvis leder det ena till det andra och Sookie blir indragen i ett gräl med en vampyrfientlig sekt. Oj så jag läste, texten flöt på och jag med den. Glad att det finns fler böcker i boxen jag kan ta till! :)

Club Dead av Charlaine Harris XXXX

Många verkar älska vampyren Bill, själv har jag inte riktigt förstått mig på hans charm och det bekräftas i den här boken. Rätt lustigt att Sookie har hots för män till höger och vänster :D. Hon är nämligen ute och reser igen, till Jackson, Mississippi denna gång, eftersom Bill är försvunnen och det är upp till Sookie att rädda honom.

Visst kan jag förstå att True Blood-serien lättare tilltalar den breda massan, och jag saknar Tara från tv-serien då hon (i alla fall än så länge) har en väldigt undanskymd roll i böckerna. Däremot gillar jag Sookies funderingar som inte alls kommer fram i tv.

Läs böckerna och se serien är mitt råd! :)

Kvällens program

Någon som redan sett filmen?

Astrid och jag

Veckans Tematrio handlar om Astrid Lindgren. Här är mina tre favoriter.

1. Pippi Långstrump. Klassiskt och en aning tråkigt kanske, men faktum kvarstår att Pippi nog gjorde starkast intryck på mig som barn. Några böcker hade vi, men tv-serien är nog det jag främst förknippar med Pippi. Vi hade inspelade videokassetter med tv-serien och de tittades på väldigt ofta. Pippi-serien är också den serie jag har starkast minnen av i just tv-format vid sidan av Emil i Lönneberga, jag har t.ex. aldrig sett Ronja Rövardotter eller Mio min Mio på tv. Bröderna Lejonhjärta-filmatiseringen var alldeles för sorglig och skrämmande för mig, och jag är något år för ung för att ha sett på Saltkråkan då den visades i Finland.

2. Madicken och Lisabeth. Många av mina högläsningsminnen härrör sig till då min farmor läste högt för mig. Berättelserna om Junibacken var dock mammas gebit, och tillsammans med Lotta på Bråkmakargatan tillhörde berättelsen om när Lisabeth tappade bort sig i skogen ett säkert gråtkort för mamma :D. Mycket frustrerande för små barn som vill höra mera :P.

3. Kalle Blomkvist. En lite bortglömd figur bland alla Lindgrenska skapelser, men någon jag var väldigt förtjust i i 8-10-årsåldern. Redan som liten gillade jag deckare i stil med Blytons Fem-böcker, och här hade jag något liknande i svensk miljö.

Tema film(atiseringar)

Denna vecka är ämnet film i Lyrans Tematrio. Filmatiseringar snarare. Och för att kunna jämföra boken versus filmen ska man ha "tagit sig igenom" båda, men då jag börjar fundera på saken verkar det som om det sist och slutligen inte skulle finnas så många exempel jag kan ta till. Ofta har jag antingen läst boken eller sett filmen... Mina val blev därför rätt mainstream.

1. Sagan om Ringen. Jag hade (och har fortfarande) inte läst den avslutande delen i trilogin, ajabaja! Filmatiseringen var enligt min åsikt väldigt snygg, men så var jag heller inte ett megafan med starka åsikter om hur saker och ting borde vara. Ok, scenerna ur skogen i den första boken finns inte med i filmatiseringen, medan the löööv story mellan Arwen och Aragorn inte alls står att finna i böckerna. Men ändå, visst är både filmerna och böckerna bra!

2. Harry Potter. Här hade jag fler åsikter; jag hade redan läst böckerna (så långt de hade hunnit) då den första filmen kom ut, och i början hade jag av någon anledning stora problem med Radcliffe-Harrys utseende, han såg inte alls ut som jag hade tänkt mig honom. Så vande jag mig, och den största protesten jag numera har mot filmatiseringen är den fula och fnig varulven i den tredje filmen. Jag tycker varulvar är obehagliga, men vad tänkte de riktigt där? Något spinkigt som springer omkring i halvhukande ställning? Bah!

3. Millennium. Då jag såg den första filmen kunde jag minnas replikerna ur boken medan de sades, däremot mindes jag inte vem som var skurken :D. Tala om perfekt; då kunde jag njuta av både boken och filmen. Vad gäller den andra filmen mindes jag dock allt, kanske var det delvis därför jag tyckte bättre om den första filmen?

Nu märker jag att mina val dessutom inte handlar om enskilda filmer utan snarare bokserier som har filmatiserats, lite svårare att skära dem över samma kam, det är ju trots allt (hittills) frågan om tre, sex respektive två filmer...

Ingenting är vad det verkar vara

Illusionisten av John Fowles XXX+

Kultboken med stort K. Tjock är den också. Engelsmannen Nicholas Urfe anländer till den grekiska ön Phraxos för att undervisa på en internatskola, och under sina vandringar på ön lär han känna den excentriska miljonären Conchis. Denna Conchis utsätter sedan Nicholas för såväl fysiska som psykiska experiment, och både Nicholas och läsaren har svårt att avgöra vad som är sant och vad som är ytterligare en lögn. Det här är ett grepp som jag gillar i början, men då boken är nästan 800 sidor blir det helt enkelt för mycket. Och dessutom för tillskruvat, jag önskar att Fowles hade kunnat behärska sig en aning.

Men en intressant bok är det. Tjock visserligen, men jag tycker att det går rätt snabbt framåt bara man kommer in i läsningen. Grekland safirlåa vatten, höga berg och spännande natur kommer också till sin rätt!

Någon som sett filmatiseringen, vad tyckte ni om den?

Bokhora och jag tycker till om omslag

Jag kollade in klippet med två av Bokhore-Johannorna i TV4 (klippet hittar du här), de gjorde bra ifrån sig men det var synd att det under deras namn konstant stod fel adress; bokhoran.se. Skärpning Tv4!

På agendan stod bland annat snygga omslag, och lustigt nog nämnde Johanna Ö J.M. G. Le Clézios Allt är vind som ett exempel, det omslaget skrev jag ju själv nyligen om här. Vår smak går dock tvärt isär vad gäller det nya rikssvenska omslaget för Kjell Westös Gå inte ensam ut i natten - personligen tycker jag det är väldigt fult men det verkar som om jag vore den enda. Vad tycker ni?