Heja Finland

Märta Tikkanen signerade sin nya bok Emma och Uno. Visst var det kärlek. Den har jag inte läst, men passar gärna på att återigen tipsa om Århundradets kärlekssaga. Sjukt bra!

Mitt livs bokhylla

Akademibokhandeln har öppnat en ny butik och en del författare ombads placera ut sitt livs bokhylla, d.v.s. fem böcker som betytt mycket för dem. Så fort jag läste om den trevliga idén tänkte jag att det här tänker jag också svara på, under helgen hann sedan Bokhora dra igång enkäten själv och nu har även alla andra bokbloggare svarat. Sist ut blir då Bokbabbels livsbokhylla, voilá:

- Spionerna i Oreborg av Jacob Wegelius. Kanske var det här inte den första lite längre boken jag läste själv, men jag var åtminstone sex-sju år och fick boken i present. Läste, läste om, älskade.

- Sierskan av Barbara Wood. En av de första vuxenböckerna jag läste, och så var den dessutom nästan 500 sidor tjock med pytteliten stil. Men ack så spännande, med datorer och rädsla inför millennieskiftet!

- Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson. Vackert språk och sorglig berättelse. Den kröp under skinnet. Månne jag skulle våga mig på en omläsning?

- Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen. Med tanke på hur skamligt lite lyrik jag läser är det lite lustigt att Århundradets kärlekssaga platsar i bokhyllan. Men så läste jag också boken i ett kör, lutande mot en bibliotekshylla, gapande. En av de få böcker jag läst om flera gånger i vuxen ålder

- Du eller aldrig av Malin Kivelä. En annan av de ytterst få böcker jag läst om i vuxen ålder. Vackert språk, fascination för snö. Handlar inte om så väldigt mycket, men det som står i boken är desto finare!

Lång fin titel - men sedan då?

Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar av Ann Jäderlund XXX+

Kanske fjolårets längsta titel, eller vad säger ni? Vacker är den i alla fall, titeln på Ann Jäderlunds senaste poesisamling. Men lite missvisande känns den, dikterna innehåller inte långa vackra meningar som dessa, snarare är de korta och upprepar liknande ljud, blir repetitiva ramsor, effektfulla och samtidigt lite sövande. Och jag tänker, att bland de här texterna kommer jag att hitta något riktigt fint, ett skimrande litet guldkorn som jag vill smaka på och skriva upp och ta fram om och om igen. Men så blir det inte, och jag slår igen Jäderlunds enkelt formgivna diktsamling med en känsla av svag besvikelse. Blev det inte mer än så här?

Om det är sol är det dag. Men det är inte

dag. På botten går strömmarna. Och vi

letar efter dem som är instängda i de små

tälten. Intill vilkas gräns. Sekund efter

sekund tickar fram.

Poesiroman för unga och andra

Människoätande människor i Märsta av Aase Berg XXXX+

Personligen är jag inte speciellt förtjust i titeln även om jag kan medge att den sitter rätt bra i munnen. I övrigt fascineras jag av denna bok som är något så ovanligt(?) som en ungdomsbok skriven om inte som lyrik så åtminstone nästan. Poesiroman kallas boken av förlaget, och den handlar om Tove, Klara och Britta som är de bästa av vänner tills huvudpersonen Tove inser att det här med pojkar och vänskap minsann inte är så lätt. Finns det formuleringar som sammetsblå sommarhägring så lyckas man snabbt fånga mig! Missa inte!

Hans sätt att säga sitt namn.

Hans oglada sätt att säga sitt namn.

Han väntar inte.

Han längtar inte.

Han hoppas inte,

Den han har hoppats skulle ringa -

hon har redan ringt.

"Jag ville vara din längtan"

Nära. Nya dikter av Brita af Geijerstam XXXX+
En sekund för länge
såg du mitt jag.

En sekund av evighet.
Då visste jag.

Det är alltför sällan jag läser lyrik, men jag råkade snubbla över Emms recension strax innan jag surfade i bibliotekets databas, så även den lilla diktsamlingen fick följa med hem. Pärmen är vacker och bådar gott om innehållet som tack och lov lever upp till pärmen :). Det är mycket blommor och natur, ibland rim, och hela tiden en känsla av att naturen och årstidsväxlingarna får symbolisera människans åldrande. Hade under min läsning glömt bort att författaren gav ut diktsamlingen samma år som hon fyllde 100(!!), så det förklarar ju texterna om vänner som inte finns kvar då våren kommer.
En känsla av någotslags kristet budskap får jag också, man ska ge av sitt liv och man ska sprida glädje. En ytterst biografisk läsning hjälper mig här; jag tänker mig i alla fall att af Geijerstams ålder märks; att hon skriver "visdomsord" på sin ålders höst, vill ge råd till de yngre.

Håll huvudet högt
när ödet slår till.

Då ingenting blir
som du önskat och vill.

Det är rätt mycket
du måste
försaka.

Men det du ger
får du kanske
tillbaka.

I brist på verkligheten

För en tid sedan var jag i Göteborg, strosade från café till café och fikade och läste, ibland rentav ute i solen. Nu är jag hemma igen, och för att råda bot på tillbakalängtan läste jag några böcker som utspelar sig i Göteborg.

Den sista vintern av Åke Edwardson XXXX-
Lite rörig kändes den, denna sista bok om den trevlige kommissarie Winter som bor i centrala Göteborg. Men kanske var det för att jag var så upptagen med att suga i mig gatunamn och spårvagnslinjer att jag missade lite av intrigen.
En kvinna hittas mördad i sin säng, strypt av sin kudde. Med sambon sovande bredvid. Mordet sker i Vasastan, och Winter tycker att brotten krupit obehagligt nära hans privatliv - en känsla som förstärks av att det flyter i land ett lik på hans strandtomt en tid senare.
Det märks att detta är den sista boken om Winter; Edwardson låter Halder ta ett (s)vagt farväl och verkar vilja presentera en ny polis, Gerda, som en slags ny generation. Ska vi få läsa om henne i framtiden?

Dagar och nätter i Paris och Göteborg av Claes Hylinger XXX+
Detta är ingen roman, utan snarare en (dock relativt sammanhängande) samling av små dagboksskriverier, dikter och funderingar. Beskrivningarna är korta men effektiva, och sätter minsann igång lite längtan - tyvärr mest för Paris och inte Göteborg som inte nämns i lika målande ordalag. Jag pendlar mellan att tycka att boken är väldigt charmig och att tycka att den känns föråldrad, berättaren känns ibland så utpräglat manlig där han tittar efter flickors kjolar.

Emot mina "principer"

Jag läser nästan aldrig lyrik. Det finns ytterst få böcker jag läser om. Ännu färre böcker som jag köper på antikvariat*. Och aldrig aldrig köper jag en bok som jag redan har läst.

Då förstår ni kanske hur bra Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga är; jag har igår gjort alla ovanstående för dess skull. Läs den NU! Har ni redan läst den, ta fram den ur hyllan igen och läs om den! Igen och igen.


*) Jag tillhör dem som älskar nya böcker, doften av lim i stället för damm. Men det är kanske en historia för ett annat inlägg.

"Det blir så tidigt mörkt, när du inte är hos mig"

"Vinterträdgården" av Christine Falkenland XXXX-
Jag har faktiskt aldrig läst något av denna författare tidigare, men nu undrar jag nog varför. Det är fint skrivet med ett lyriskt språk, och dessutom sprängs det in delar av lyrik i texten eftersom bokens huvudperson, den gråtrista förskolelärarinnan Laura går på skrivarkurs.

jag har ingen längtan
men om jag hade
dina avtryck i nyfallen snö

Laura förälskar sig plötsligt och oväntat i ett av förskolebarnens mamma, Shahraz, och även om kärleksskildringen är väldigt fin, retar jag mig på det klyschiga i att Shahraz är så exotiserad, och att Laura i ett skede tänker att Shahraz nog kommer att längta efter en varm kropp då det blir vinter. Som Tekoppen skrev i en kommentar på sin blogg; varför ska vintern alltid representera melankoli, det börjar ju bli aaaningen uttjatat!
Men en fin bok som jag är glad att jag har tagit till mig, och nu kan jag bar skriva upp Christine Falkenland på min vill läsa-lista. Den som inte innehåller några verk alls sedan tidigare... :P

Inlägget som försvann

Tänkte att jag skulle göra ett försök att återskapa det långa inlägget jag skrev igår och som sedan försvann. Jag kommer att åka bort över helgen, först till sommarstugan och sen hem och vända för att fortsätta till Stockholm (hurra!) så det kan hända att ni får hålla er till godo med detta bautainlägg tills jag kommer tillbaka =). Jag har dessutom avslutat ytterligare en bok sen igår...

"The Woods" av Harlan Coben XXX½

Harlan Coben är en författare man tryggt kan återvända till eftersom man liksom vet vad man får. Jag vill dock samtidigt varna för att läsa allt för många böcker av honom efter varandra eftersom… tja, de är rätt likadana.
Denna bok handlar om Paul Copeland, en åklagare som får oväntade problem då någon börjar rota i mordfallet där hans syster och tre andra ungdomar mördades då de rörde sig ute i skogen (the woods you know) under ett sommarläger.
Jag vet inte om ni svenska läsare känner till fallet men här i Finland dödades tre ungdomar på 1960-talet då de tältade vid Bodomsjön i Esbo. Den fjärde av ungdomarna, Nils Gustafsson, undkom, men misstankar har riktats mot honom och på 2000-talet åtalades han för mord men friades. Den historien snurrade hela tiden i huvudet medan jag läste boken.

”Forbidden Places” av Penny Vincenzi XXX+
Vincenzi är en annan författare som jag ofta återkommer till. Den här gången blev jag dock besviken eftersom boken trots att den var relativt tunn enligt Vincenzi-mått mätt (ca 600 sidor) blev långrandig. Andra världskriget rasade och kvinnorna som blev kvar hemma förälskade sig i andra män, yada-yada. Det breda persongalleriet fanns med, men jag saknade de typiska ”twisterna”! Prologen utlovade mer än vad jag som läsare tyckte att jag fick.

”Den tionde kretsen” av Jodi Picoult XXXX
Dottern blir våldtagen, mamman är otrogen och pappan måste tampas med allt detta samtidigt som han försöker hitta tillbaka till sig själv.
Jodi Picoult lyckas bra med att inte göra boken till alltför sliskig/dramatisk/tårdrypande vilket kanske var en risk med dessa ämnen. Som läsare blev man alltid då och då överraskad, kanske något oväntat i en "sådan här typ av bok", men bara bra! Plus dessutom för litterära referenser till Dantes Den gudomliga komedin och för graphic noveln som är inflätad i historien (pappan är nämligen seritecknare)! I bilderna finns det dessutom 80 bokstäver gömda och de bildar en sammanhängande mening. Om det är någon som har klurat ut meningen, please mail me på bokbabbel@hotmail.com, jag är nyfiken och meningen jag fick ihop blev inte helt sammanhängande.

”Älvdrottningen” av Eva-Stina Byggmästar XXX½
Jag tycker om lyrik men jag är så hopplöst dålig på att läsa det. Nu försökte jag läsa lugnt och i portioner, men det lyckades inte den här gången heller. Mycket om blommor, njaa. Fast vissa dikter var nog fina och ordlekarna roliga, men ibland blev jag andlös på ett inte helt positivt sätt.

(Pärmen är väldigt fin!)

Poesikväll

För en vecka sedan (nej, har inte hunnit uppdatera sedan dess) var jag på en av de fyra författarträffar som ordnats här i Åbo. Detta var den sista, och på plats var poeterna Birgitta Boucht, Claes Andersson, Katarina Gäddnäs och Bosse Hellsten. Poeterna diskuterade och läste ur sina böcker. Riktigt trevligt var det att vara kulturell =).

Studierna fortsätter, och en av böckerna vi var tvungna att läsa till introduktionskursen var

"Hemsöborna" av August Strindberg
Nu är jag i skolan, och har mina anteckningar om boken (a.k.a. min läsdagbok) hemma, men skall nu försöka skriva någonting. Alltså, det kändes ju lite ovant att läsa ett såpass ålderdomligt språk, men samtidigt gav det boken lite extra charm. I och med att boken var ett måste kändes det lite knepigt - läser jag nu tillräckligt noggrant och analytiskt och djupt etc.? Boken var helt okej, men för att nu vara helt ärligt så har jag ibland svårt att förstå varför just vissa böcker blir så populära, sådana klassiker. Jovisst, det kan hända att böckerna var något speciellt på sin tid eller dylikt, men ändå... Nå, så beror det ju förstås på läsaren övriga boksmak.

Tenten i litteraturvetenskap närmar sig, så det blir att försöka hinna läsa flitigt, så att jag sedan kan begrepp och kan tillämpa olika analysmodeller på olika verk... Så om jag inte uppdaterar på en tid så vet ni åtminstone vad jag håller på med. Correction: vad jag BORDE hålla på med...

Hitta poeten inom dig

Önskade mig de söta ord-magneterna till studentgåva, fick dem inte men tänker köpa dem själv då =). Titta in på den charmiga sidan www.kylskapspoesi.com och rimma litet. Själv skrev jag en liten dikt om en sommarpojke, riktigt nöjd blev jag för den avspeglade vad jag tycker i korta koncisa ord.
På sidan kan man själv dikta med hjälpa av de olika askarna som finns att köpa, och det gör man också på ett roligt sätt - magneterna är fastsatta på ett cyber-kylskåp. Gulligt alltså, kolla själva!