Seg skräck

Anna är online av Stefan Nyman XX+

Jag har väldigt delade känslor kring den här boken. Medan jag läste den var jag mest frustrerad och funderade över varför ingen redaktör gått emellan och bett författaren kill his darlings. Jag som läsare behöver inte detaljerade beskrivingar i stil med "han satte på tangentlåset" eller "han satte på Msn och såg shackbönderna dansa runt varandra" upprepas typ var tjugonde sida...). Å andra sidan var det rätt trevligt att läsa en bok som utspelar sig i Åbo, och några dagar efter att jag läst boken och irritationen över upprepningarna och de onödiga detaljerna lagt sig tänker jag att historien ändå var helt okej.

Samuel blir förtjust i Anna, och då de inte ses chattar de via Msn. Efter en tid märker Samuel dock att Anna är online medan hon själv befinner sig på annan (internet-lös) ort. Vem är det som skriver de mystiska meddelande från Annas användarnamn? varför spricker hennes badrumslampa hela tiden? Vad vill kajorna som cirklar på himlen? Och vad är det riktigt för mardrömmar bästa vännen Pentti drömmer?

Bibliotekskrasch

Hur ska man tolka det då biblioteket nätsida kraschar precis då jag håller på att beställa böcker?? :P

Tremendous titles

Ah, jag älskar den delen av boken då man plötsligt inser vad titeln syftar på! Och i bästa fall känns titeln dessutom helt otroligt bra! Minns att Liza Marklunds En plats i solen var ett exempel på en lyckad titel, den kändes passande redan från början men fick sedan en helt extra dimension i slutet av boken.

Har ni några bra exempel på när titeln har varit extra bra?

Ny bok av Safran Foer

Läste i dagens Hufvudstadsbladet att Jonathan Safran Foer kommer ut med en ny bok. Både den intervjuande journalisten och jag är dock besvikna över att det blir en journalistbok den här gången, om hur dåligt det är att äta kött. Eating Animals heter boken.

Raska beslut

Jag har varit snabb på att rata böcker på sistone, lagt dem åt sidan (eller rentav fört dem tillbaka till biblioteket) direkt då jag har känt att de inte lockar. Visst ska man ge böcker en chans, men om de inte lockar efter 30 sidor känner jag just nu att det får vara. Jag har så mycket att göra med studierna hela tiden, att jag vill kunna koppla av ordentligt med min skönlitterära bok då jag väl sätter mig ner med den. Igår påbörjade jag Misterioso, första delen i Arne Dahls deckareserie om A-gruppen, och det kändes genast rätt.

Lite duktig är jag allt

Hurra hurra, även Bokbabbel är rätt inflytelserik enligt inflytande.se; en inflytelserik blogg där endast 11 % av svenska bloggar är mer inflytelserika. Det känns rätt kul, då finns det ju en hel del andra riktigt stora bloggar som lilla Bokbabbel är "up against". Men som en av de väldigt inflytelserika bloggarna, Lyrans noblesser, påpekar blir man inflytelserik genom att andra bloggare länkar till en, så ett tack bör med all rätta riktas åt alla läsare och "länkare"! :)

Kärleksfullt boktips

Själv är jag inte så intresserad av årets Augustpristagare, däremot ansåg jag att den kunde vara något för sambon som intresserar sig för koncentrationslägerskildringar och dylikt. Vilket jag också påpekade då boken fanns ledig på biblioteket då Sem-Sandberg "endast" var nominerad. Sambon nappade inte på mitt kärleksfulla tips, och nu då De fattiga i Lodz vann priset i förrgår lär det ta lång tid innan boken blir ledig igen.

Jaja. Jag får väl börja tipsa om reselektyr i stället, han ska nämligen ut på en några veckor lång resa till Asien och hans bokmaliga sambo ska göra en närstudie av våra bokhyllor för att hjälpa till :).

Ny bok om gammal Wallander

Den orolige mannen av Henning Mankell XXX½

En sista Wallander-bok, efter ungefär tio års paus. Och frågan är ju nu ifall det var ett bra drag eller inte. Visst, många trogna läsare blev säkert glada över att få "träffa" Ystadspolisen Kurt Wallander igen, men tyvärr håller Mankell inte riktigt samma nivå som i många av sina tidigare deckare. I början blir det segt då det ska radas upp händelser som Wallander varit med om under de gångna åren, och det tar länge innan historien kommer igång och tar fart. Sen blir det nog rätt spännande och bra, om än kanske i längsta laget.

Kurts dotter Linda har hittat en man, Hans, och då hans pappa, den pensionerade ubåtskaptenen Håkan von Enke, försvinner under sin morgonpromenad ber Hans Wallander att bistå Stockholmspolisen.

Wallander känner av sin ålder, han är numera 60 år och tampas med en trilskande diabetes och även obehagliga minnesluckor. Det här är ett avslutande verk, Mankell nämner många gamla fall och även gamla bekanta dyker upp. Det känns småtrevligt, men samtidigt som en bok som endast fansen intresserar sig för. Någon enastående deckare är det trots allt inte frågan om.

Kvällens program

Någon som redan sett filmen?

Tjitjing!

Med 147 lästa böcker hittills i år gick jag nu förbi läsåret 2005, mitt gamla nästbästa. Upp till samma nivå som rekordåret 2008 lär jag dock inte hinna i år.

Boklig frustration

(Varning för i-landsproblem!)

Äh. Frustrerande att inte hinna läsa ut en bok före helgen som ska tillbringas på andra håll, men att ha så lite kvar av den att det inte är någon idé att ta med den (optimalt packande). Deluxe versionen av samma problem är att inte hinna läsa ut en bok före en längre resa, och att sedan ha boken halvt påbörjad eller i värsta fall nästan utläst väntande hemma, men att man sedan inte har lust att ta upp den eftersom man inte minns vad som hände men man inte har lust att läsa om halva boken.

Svåra grejer.

Nu skriver jag om julen igen

Skrattade till då jag såg frågan i Bokhoras nya enkät. Frågan gällde ifall man önskar sig böcker till jul, oh just nu är ställningen den att nästan hälften av dem som har svarat har valt alternativet Ja absolut. Jag har dock väldigt specifika krav på vad jag vill ha. Det är med andra ord inte så lätt att ge böcker åt en bokmal som man kanske kunde tro.

Tidigare skrev jag om det där med att ha böcker på sin önskelista till jul eller födelsedag. Jag har nu lämnat in min julklappsönskelista och således är de många bokförslagen jag har på den off limits för mig fram til jul.

Poesiroman för unga och andra

Människoätande människor i Märsta av Aase Berg XXXX+

Personligen är jag inte speciellt förtjust i titeln även om jag kan medge att den sitter rätt bra i munnen. I övrigt fascineras jag av denna bok som är något så ovanligt(?) som en ungdomsbok skriven om inte som lyrik så åtminstone nästan. Poesiroman kallas boken av förlaget, och den handlar om Tove, Klara och Britta som är de bästa av vänner tills huvudpersonen Tove inser att det här med pojkar och vänskap minsann inte är så lätt. Finns det formuleringar som sammetsblå sommarhägring så lyckas man snabbt fånga mig! Missa inte!

Hans sätt att säga sitt namn.

Hans oglada sätt att säga sitt namn.

Han väntar inte.

Han längtar inte.

Han hoppas inte,

Den han har hoppats skulle ringa -

hon har redan ringt.

Titlar igen

Minns ni den här? Just nu skulle jag säga att mitt liv bäst beskrivs med titeln The To Do List. Den frågan fanns visserligen inte där i den ursprungliga "enkäten", men så är det.

Hur skulle ni beskriva era liv (just nu eller i allmänhet)? Med en boktitel alltså?

Skildring av bibelbältet

Se till mig som liten är av Kaj Korkea-Aho XXXX-

Finlandssvensk debutant som skrivit en berättelse om Kasper som arbetar på korvfabriken i en by utanför Jakobstad i Österbotten. Han träffar den några år yngre gymnasieeleven Lina och de blir ihop. Lina är troende, Kaj är det inte, men det orsakar sällan några problem mellan dem två, medan Kaj däremot hamnar på kollisionskurs med Linas extremreligiösa mamma.

För några år sedan skulle jag inte ha fått ut lika mycket av boken, men numera har jag många vänner från det "bibelbältet" Österbotten och vet att bönehus och "bullaligan" är närvarande på ett helt annat sätt än i södra Finland. Jag gillar Korkea-Ahos skildring, och även om det ibland blir för dramatiskt med dödsfall hit och dit är jag förtjust i hur det småningom kryper fram allt mer och mer sanning även från de håll där man kanske inte förväntat sig att det ens låg något begravt under ytan.

Ett av livets små mysterier...

... är varför man (nå, jag då) mitt i studiestress och seg lästakt och många balanserande boktravar med olästa böcker plötsligt får en enorm lust att klicka hem några böcker på nätet?

Astrid och jag

Veckans Tematrio handlar om Astrid Lindgren. Här är mina tre favoriter.

1. Pippi Långstrump. Klassiskt och en aning tråkigt kanske, men faktum kvarstår att Pippi nog gjorde starkast intryck på mig som barn. Några böcker hade vi, men tv-serien är nog det jag främst förknippar med Pippi. Vi hade inspelade videokassetter med tv-serien och de tittades på väldigt ofta. Pippi-serien är också den serie jag har starkast minnen av i just tv-format vid sidan av Emil i Lönneberga, jag har t.ex. aldrig sett Ronja Rövardotter eller Mio min Mio på tv. Bröderna Lejonhjärta-filmatiseringen var alldeles för sorglig och skrämmande för mig, och jag är något år för ung för att ha sett på Saltkråkan då den visades i Finland.

2. Madicken och Lisabeth. Många av mina högläsningsminnen härrör sig till då min farmor läste högt för mig. Berättelserna om Junibacken var dock mammas gebit, och tillsammans med Lotta på Bråkmakargatan tillhörde berättelsen om när Lisabeth tappade bort sig i skogen ett säkert gråtkort för mamma :D. Mycket frustrerande för små barn som vill höra mera :P.

3. Kalle Blomkvist. En lite bortglömd figur bland alla Lindgrenska skapelser, men någon jag var väldigt förtjust i i 8-10-årsåldern. Redan som liten gillade jag deckare i stil med Blytons Fem-böcker, och här hade jag något liknande i svensk miljö.

Poststrukturalistiskt om pseudonymer

Häromdagen läste jag in mig på poststrukturalism och snubblade över det här citatet:

Men de "litterära" diskurserna kunde inte längre accepteras utan författarfunktion: oavsett vilken poetisk eller fiktiv text det än rör sig om, frågar man sig nu varifrån den kommer, vem som har skrivit den, vid vilken tidpunkt, under vilka omständigheter eller utifrån vilken grundtanke. [...] Och om texten genom en olycka eller en uttrycklig vilja från författarens sida når oss anonymt, blir "uppgiften" att så fort som möjligt spåra författaren. Den litterära anonymiteten är oss outhärdlig [...]. Författarfunktionen spelar i våra dagar en avgörande roll i vårt förhållande till litterära verk.

- Michel Foucault

Någon annan än jag som tänker på Hypnotisören-rumban...?

Orwell om bokhandlar

Orwell målar upp en dystopisk bild av "bokhandleri". Kan ni som jobbat med böcker stämma in i det han säger?

But the real reason why I should not like to be in the book trade for life is that while I was in it I lost my love of books. A bookseller has to tell lies about books, and that gives him a distaste for them; still worse is the fact that he is constantly dusting them and hauling them to and fro. [...] But as soon as I went to work in the bookshop I stopped buying books. Seen in the mass, five or ten thousand at a time, books were boring and even slightly sickening.

- George Orwell, Books v. cigarettes

Finlandiakandidaterna

Igår avslöjades de sex författare som är nominerade till Finlandiapriset 2009. Fem finskspråkiga män (Turkka Hautala, Kari Hotakainen, Antti Hyry, Marko Kilpi, Tommi Melender) och en finlandssvensk kvinna (Merete Mazzarella). Jag har inte läst någon av böckerna men hade dock gärna sett Fagerholm eller Westö bland nomineringarna.

Pristagaren meddelas 2.12, passligt till julhandeln.

Tjock komma ut-bok

Undersökningen eller When I Woke Up This Morning I Felt So Gay av Kristina Hultman XXXX-

Boken med årets längsta titel. Möt jagpersonen Clara vars man Niklas lämnar henne några dagar före jul. Clara kämpar först med det, men då hon en dag i en taxi upptäcker att hon är kär i personen hon åker med - en kvinna - får hon även annat att fundera på.

Det här är tvåtusentalets Stjärnor utan svindel. Det är skilsmässa och barnen på halvtid, men det är också lycka med flickvännen och - framför allt - väldigt politiskt. Clara samlar på sig fakta och funderingar för sin Undersökning, allt hamnar i hennes proppfulla anteckningsböcker. Romanen är skriven liten hoppigt, ibland är det nutid och ibland är det visst dåtid eftersom det handlar om en annan flickvän. All fakta och politik är det bästa och sämsta med boken. Det är intressant och medvetet och informerande, men det finns även en risk för att det blir lite framtungt. För den som är intresserad kan även nämnas att boken är delvis självbiografisk.

En tjock och bra roman - och verkligt snygg fysiskt! Kanske inte själva pärmen i sig, men den ljuslila färgen och sidenbandet som bokmärke m.m. Tjusigt!

Rec.ex. från Modernista.

Vacker debut

Ut ur skuggan av Jessica Kolterjahn XXXX+

Kolterjahns debut, och betydligt bättre än årets Nattfjäril. Här har Kolterjahn koll på både språk och berättelse, och det blir en lågmäld men väldigt vackert skriven berättelse om Agnes som i 1920-talets Sverige möter kärleken - i Claire. Komplicerat för Agnes och gripande för läsaren.

Hennes läppar bränner hål på min hud.

Tycker också om hur Agnes intresse för att läsa och fotografera beskrivs. Läs nu! Finns i behändig pocket!

Nu kostar det igen...

Förresten så återgick finska Adlbris tyvärr till leveranskostnader på sina paket. Gratis frakt var nog för bra för att vara sant... Några månader fick vi i alla fall njuta av det, och jag håller tummarna för att Adlibris inför det snart igen!

Kindle och den där grisgrejen

Det är med e-boken lite grann som med svininfluensan. Den lurar liksom runt hörnet, alla talar om den men ingen vet när den slår igenom på allvar och ingen vet heller vilka konsekvenserna blir.

- Lisen Sundqvist i HBL:s Bokextra 21.10.2009

Bokhögsfunderingar

Jag gillar min bokhög. Just nu existerar den inte i fysisk form, den är åter inordnad i bokhyllan (så gott det går), men jag kommer på mig själv med att återkomma till bilden på den och utgående från den planera kommande läsning inför t.ex. helgen som tillbringas hos fästmannens familj. Framför allt nu då jag har en bokhylla ordnad enligt färg men som jag skulle vilja ändra tillbaka är det viktigt med någonslags ordning i röran.

Jag känner att det här med bokhögar är något man borde syssla mer med, och mina tankar irrar iväg och planerar nya bokhögar, kanske ordnade enligt genre...?

Samtidigt vill jag fortfarande påpeka att jag framför allt uppskattar spontan läsning; jag vill inte ordna min kommande läsning alltför mycket. Nej, bokhögarna finns framför allt till för att ge lite tips och inspiration, inte som någonting som absolut måste följas!

Någon lurar i skuggorna

Någon i din säng av Anders Roman XXXX-

Anders Roman som ni kanske känner igen från skräckromanen Mörkrädd från 2008, passar på att skrämma oss i höstmörkret med nya Någon i din säng. Sofia är en framgångsrik författare, men redan som liten var hon väldigt ensam av sig och hade inga vänner. Detta har tyvärr fortsatt upp i vuxen ålder, hon bjuder gäster hem till sig men de tackar nej i sista stund. Den enda som håller henne sällskap är en skugga i hörnet. Problemet är bara att Sofia inte vill ha den där skuggan intill sig, hon vill inte bli nerdragen i hans mörker...

Det här är en välskriven roman som är skrämmande dels p.g.a. skrämseleffekterna, men också för att den är sorglig. Ensamhet är skönt då man får välja den själv, men en förbannelse då man inte kan rå på den. Jag ryser och gillar, och sätter tummen upp för Roman som dessutom låter en bekant figur från Mörkrädd titta in i romanen. Bra!

Rec.ex. från Natur&Kultur.

Man utan minne lämnar inga spår

Man utan minne av Nicole Krauss XXX½

Jag hade länge sett framemot att läsa den här boken, har surfat i biblioteksdatabasen och lurpassat på exemplaret. Detta trots att jag då det gäller författarpar i Safran Foer + Krauss fall föredrar den förstnämnda (med Auster + Hustvedt är det däremot Siri som gäller!).

Samson Green, 38 år gammal, hittas traskande ute i öknen i Nevada. Han vet inte vem han är, något som får sin förklaring då man undersöker honom och hittar en hjärntumör. Då den är bortopererad kommer minnen fram till tolvårsåldern tillbaka, men inte mer än det. Samson tvingas lära känna sin hustru och sina vänner på nytt. Så får han kontakt med Ray, en forskare i Nevada som tror sig kunna hjälpa honom. Så går det inte riktigt som Samson tänkt sig...

Eh. Har jag inte just läst nästan samma bok...? Inte heller här är jag riktigt övertygad, det börjar bra men sedan tappar antingen jag eller boken fokus, det blir lite hoppigt och jag avsluta boken med en känsla av att jag inte riktigt vet hur det gick.

Julen är här(?)

Förra veckan började min mamma prata om att hon snart vill ha en julklappsönskelista av mig. Jag har funderat lite på den, och kommer egentligen inte på speciellt många saker jag just nu konkret önskar mig, snarare vill jag nog gärna ha pengar som jag kan ta till då jag får något infall i t.ex. bok- eller resväg. I min familj/släkt ges det dock sällan pengar, hellre mer personliga gåvor, så jag får väl fundera lite till.

Fästmannens mamma läser också mycket, och jag brukar ofta få böcker av henne i present. Min jul-/födelsedagsönskelista brukar därför numera ha en skild "sektion" med boktitlar jag är intresserad av. Det kluriga med dessa titlar är att jag då måste hålla mig tills efter jul/födelsedag - jag får inte bli ivrig och plötsligt shoppa loss i någon (nät)bokhandel, tänk om jag får den i present? :P

I övrigt får jag egentligen rätt få böcker i present numera; mina nära&kära är rädda för att jag redan har läst boken, de kan inte hänga med i svängarna :). Ett säkert kort är dock ett presentkort till Akademiska Bokhandeln! Personligt i och med att det gäller min passion, och riskfritt och perfekt då jag själv kan välja ut precis vad jag vill ha.

Tema film(atiseringar)

Denna vecka är ämnet film i Lyrans Tematrio. Filmatiseringar snarare. Och för att kunna jämföra boken versus filmen ska man ha "tagit sig igenom" båda, men då jag börjar fundera på saken verkar det som om det sist och slutligen inte skulle finnas så många exempel jag kan ta till. Ofta har jag antingen läst boken eller sett filmen... Mina val blev därför rätt mainstream.

1. Sagan om Ringen. Jag hade (och har fortfarande) inte läst den avslutande delen i trilogin, ajabaja! Filmatiseringen var enligt min åsikt väldigt snygg, men så var jag heller inte ett megafan med starka åsikter om hur saker och ting borde vara. Ok, scenerna ur skogen i den första boken finns inte med i filmatiseringen, medan the löööv story mellan Arwen och Aragorn inte alls står att finna i böckerna. Men ändå, visst är både filmerna och böckerna bra!

2. Harry Potter. Här hade jag fler åsikter; jag hade redan läst böckerna (så långt de hade hunnit) då den första filmen kom ut, och i början hade jag av någon anledning stora problem med Radcliffe-Harrys utseende, han såg inte alls ut som jag hade tänkt mig honom. Så vande jag mig, och den största protesten jag numera har mot filmatiseringen är den fula och fnig varulven i den tredje filmen. Jag tycker varulvar är obehagliga, men vad tänkte de riktigt där? Något spinkigt som springer omkring i halvhukande ställning? Bah!

3. Millennium. Då jag såg den första filmen kunde jag minnas replikerna ur boken medan de sades, däremot mindes jag inte vem som var skurken :D. Tala om perfekt; då kunde jag njuta av både boken och filmen. Vad gäller den andra filmen mindes jag dock allt, kanske var det delvis därför jag tyckte bättre om den första filmen?

Nu märker jag att mina val dessutom inte handlar om enskilda filmer utan snarare bokserier som har filmatiserats, lite svårare att skära dem över samma kam, det är ju trots allt (hittills) frågan om tre, sex respektive två filmer...

Mmmoleskine

Nörderi på hög nivå är att fota en Moleskine-skylt. Men jag är ett stort fan av dessa anteckningsböcker, och även om de såldes på förtjusande många ställen i Berlin hade ingen ett så pampigt skyltfönster som den här butiken i Prenzlauer Berg.

Själv skriver jag dagbok i en Large Ruled Notebook och är frestad att till näst prova en likadan fast med Soft Cover då även den innehåller den eminenta expandable inner pocket. Min (låånga) lista på böcker jag vill läsa finns nedtecknad i Ruled Pocket Notebook, mycket bra för ändamålet kan jag säga! I februari utkommer Moleskine Passions som troligen skulle lämpa sig alldeles ypperligt som läsdagbok...

Som ett tips kan jag även nämna att de flesta av(/alla?) dessa raringar står att finna på übereminenta Book Depository till betydligt lägre priser än i vanliga bokhandlar.

Bokhore-Johanna Ö håller på att göra sin egen Berlin-guide med just en Moleskine-anteckningsbok till sin hjälp. Jag funderade på att göra en sådan, gjorde det aldrig och ångrar mig kanske lite nu. Det vore pyssel på en lämpigt nördig och icke-händig nivå för mig!

Ingenting är vad det verkar vara

Illusionisten av John Fowles XXX+

Kultboken med stort K. Tjock är den också. Engelsmannen Nicholas Urfe anländer till den grekiska ön Phraxos för att undervisa på en internatskola, och under sina vandringar på ön lär han känna den excentriska miljonären Conchis. Denna Conchis utsätter sedan Nicholas för såväl fysiska som psykiska experiment, och både Nicholas och läsaren har svårt att avgöra vad som är sant och vad som är ytterligare en lögn. Det här är ett grepp som jag gillar i början, men då boken är nästan 800 sidor blir det helt enkelt för mycket. Och dessutom för tillskruvat, jag önskar att Fowles hade kunnat behärska sig en aning.

Men en intressant bok är det. Tjock visserligen, men jag tycker att det går rätt snabbt framåt bara man kommer in i läsningen. Grekland safirlåa vatten, höga berg och spännande natur kommer också till sin rätt!

Någon som sett filmatiseringen, vad tyckte ni om den?