Det var många som jublade då de hörde att Boije af Gennäs skulle komma ut med nytt, och även jag som läst bara Stjärnor utan svindel var nyfiken. Än mer nyfiken blev jag då jag läste att trilogin skulle utspela sig under 00-talet, ett decennium som även jag upplevt och känner till.
Huvudpersonerna i Högre än alla himlar är sex människor, kvinnorna Sanna, Liv och Pella samt männen Victor, Jalle och Stefan. En stund tar det innan man kommer ihåg vem som är ihop med vem, vem som var vems kusin och vem som har barn, men det är alltså frågan om ett sammansvetsat kompisgäng som firar nyårsafton och sedan många andra fester och tilldragelser tillsammans.
Lustigt nog skrev Pia Printz igår på Twitter (utan att ens ha läst romanen) att Boije af Gennäs verkar ha skrivit en svensk Vincenzi-roman. Och ja, så känns det. Det känns också som om sättet att skriva är inte likt Kjell Westös, men att annars får jag klara Westö-vibes. Många personer, nästan som en kollektivroman, och så Staden (i det här fallet Stockholm) som livsviktig miljö. Ibland blir det tyvärr lite tradigt, Boije af Gennäs skrivande, det är otroligt ordrikt och en del händelser och miljöer beskrivs så man blir alldeles matt. Redaktören hade gott kunnat stryka minst hälften av alla "glittrande", "sjungande värmländska" och "fladdrande gardiner", men i övrigt sväljer jag historien. De bekanta världshändelserna (9/11, Anna Lindh) och sångerna (Kent, Dido) skrivs en på näsan som övertydliga tidsmarkeringar och även om de och de fladdrande gardinerna irriterar mig så läser jag ändå hela tiden, vill veta hur det går med förhållanden och graviditeter, vandra längs gatorna på Söder och fira jul i trähuset på ett nästan Den hemliga historien/Okänt offer-idylliskt sätt. Jag kommer definitivt att läsa även resten av trilogin!
Rec.ex. av Bonniers.
4 kommentarer:
Åh, jag är så nyfiken på Boije af Gennäs nya bok! Men köpstoppet hindrar mig för tillfället. Får se om jag lånar eller väntar och köper mig ett ex när köpstoppet är slut, eller väntar på pocket.
Läste att Bokhora-Johanna Ö inte var så övertygad, hon hade en del att kommentera på minussidan. Men du gillade, eller? Förutom långrandigheten?
Det var evigheter sedan jag läste Stjärnor utan svindel (och några fler av henne) så jag minns inte hur hennes skrivsätt var, kanske skulle ta en repris i väntan på Högre än alla himlar?
jag kritiserar precis som Johanna Ö och de flesta andra recensenter långrandigheten, övertydligheten, pratigheten. Och herregud, Romeo & Julia-dailogen som Johanna Ö tog upp, den retade jag mig minsann på! Kommer att läsa även de andra, blev ju ändå nyfiken på hur det ska gå, men det här är nog tyvärr en sådan bok man kan vänta med tills den kommer i pocket.
Hmm, ja det låter som att man lugnt kan vänta på pocketarna.
mm, så är det nog. alternativt biblioteket, men det är säkert lång reservationslista på boken
Skicka en kommentar