Juliet, Naked av Nick Hornby XXX-Duncans stora passion i livet är sångaren Tucker Crowe. Tyvärr slutade Crowe spela för tjugo år sedan, men Duncan har upprättat en hemsida i hans namn och har dessutom begett sig på en pilgrimsresa till USA för att besöka viktiga Crowe-ställen. Annie är Duncans flickvän(?) sedan 15 år tillbaka, hon längtar efter barn och börjar inse att det nog inte kommer att ske med Duncan. När hon så recenserar en av Crowes skivor på hemsidan får hon plötsligt ett mail av någon som påstår sig vara Tucker Crowe.
Det började lovande, jag tyckte om att läsa om karaktärernas liv och drömmar. Men efter inte alltför lång tid börjar det bli lite farsartat, jag kan tänka mig att det är meningen att man ska tycka att det är roligt men jag tycker det blir nästan fånigt. Duncans och Annies tröstlösa förhållande, Crowes hopplösa förhållande till sina barn och ex, eh, nej tack. Och är inte omslaget lite trist?
Rec.ex. från Forum.
8 kommentarer:
Jag tyckte väldigt mycket om den, men läste den på engelska och tycker att Hornby brukar förlora mycket charm i översättning. Dessutom är det engelska omslaget finare! ;-)
http://www.enligto.se/2010/08/30/en-lysande-historia/
Ja, jag läste din recension precis innan jag fick hem boken och blev mycket peppad - och därför också ännu mer besviken. Garanterat gick en del förlorat i översättningen också, men kanske vår smak helt enkelt skiljer sig åt i det här fallet.
Utan att ens själv ha barn blev jag kanske mest irriterad på Crowes avfärdande av sina barn, vad är det för stil?
Jag som har hört så mycket bra om den här boken... Att den ska vara lika bra som Hornbys tidgare böcker till exempel.
Jag lär ge den en chans ändå, men gör nog som O och läser den på engelska.
jag tror också att jag inte är ett så stort Hornby-fan som alla andra, så känner ni er sugna, läs för all del, tycker ni att den är dålig är jag där och berättar kärleksfullt att "I told you so" :P
Jag tycker iofs att omslaget är snyggt! :)
det är kul att alla har olika åsikter! :)
Jag gillade ju också "Juliet, Naked" skarpt (läste dock liksom Enligt O på engelska och håller med om att det omslaget var mycket snyggare). Såg det som en revanschroman för Hornby som ju varit lite ojämn på sistone, och det var härligt att se honom musiknörda loss igen. Men jag är å andra sidan ett stort Hornby-fan.
ok, bloggläsare, ta till er även de andras åsikter, tydligen är jag ensam om att inte gilla denna bok
Skicka en kommentar