Vad känner ni nu? Känner ni glädje kan ni sluta läsa här.
Känner ni däremot en liten gnutta besvikelse är det bara att fortsätta läsa. Varför är det så, undrar jag som ibland känner av den där besvikelsen? Jag har ju nyss sparat in pengar! Jag har ett välförsett bibliotek med en inköpare som har god smak! Jag kommer, eftersom jag vill läsa den där boken, att hjälpa till att lyfta bibliotekets lånestatistik vilket i slutändan kanske minimalt förbättrar bibliotekets ekonomi (mer personal, bättre löner, fler inköpta böcker). Jag behöver inte köpa boken och utsätter således varken mitt bankkonto, min bokhylla eller i extrema fall mitt parförhållande för onödig påfrestning. Och vill jag verkligen köpa en bok så har jag ju nyss sparat in pengar genom biblioteksfyndet och kan således fortsätta browsa runt i nätbokhandeln på jakt efter Boken Jag Verkligen Behöver.
Varför alltså den där lilla besvikelsen?
Förvirrad bokmal -87
18 kommentarer:
Kära bokmal. Jag vet precis hur det känns, varför jag bara sällan lånar böcker på biblioteket. Det har att göra med att du är litegrann av en bokoholist och inte kan låta bli att tycka att det är lite lite roligare att äga böckerna, umgås med dem, se dem stå stolt i bokhyllan. Hoppas att du inte tar illa upp av mitt rättframma svar och att du ändå kan njuta av de bibliotekslånade böckerna. / fellow bokoholist -85 på andra sidan vattnet.
Kära Fellow bokoholist -85,
rättframma svar är åtminstone just i detta fall mer än okej, och det känns som om du är inne på rätt spår där. Jag vill ändå påpeka att jag ju faktiskt är väldigt förtjust i välsorterade bibliotek, hade jag ägt alla böcker jag läst skulle jag inte kunna se dem i bokhyllan eftersom de vore så många och jag tyvärr inte i äkta Alberto Manguel-anda har en lada att förvara mina böcker i.
Ska ta och umgås lite med de böcker jag faktiskt har hemma just nu. Vill ju ändå tro att kombinationen av egna och bibliotekslånade böcker leder till om inte livslång så åtminstone tillfällig lycka.
Önskar dig allt gott!
/Lite mindre förvirrad bokmal -87
Jag vet att vi inte längre är on speaking terms, men du kanske läser det jag skriver i alla fall ;-)
Visst är det så att man allra helst vill köpa böcker – alla dessa listor med ursäkter du hittat på för att göra det bevisar väl just detta. Och hur var det nu? Finns anledningen "jag köper en bok för att den inte fanns på biblioteket" med på den listan eller inte? Annars tror jag det är en av de viktigaste drivkrafterna ;-)
Vixx: Kanske (kanske!) kan vi så småningom hitta tillbaka till åtminstone en civiliserad konversation.
Jag är nästan 100 % säker på att "boken finns inte på biblioteket" finns med på någondera av listorna ja! Men ändå är det lite underligt det där habegäret, att vi väser "Must have" och är villiga att lägga ner pengar och bokhylleutrymme på böcker vi lika bra skulle kunna få tag på gratis (eller till priset av reserveringsavgiften)
Din lilla shoppoholic.;) Klart det är så att du vill äga böckerna, för att på något sätt veta att destår i IDN hylla, de där böckerna du gillade.=) Jag har helst släppt alla ägandebegär sedan jag fick ansvar för mitt eget lilla skolbibliotek. Nu kan jag ju tänka att de står där istället. Så länge de inte försvinner... Eller är riktiga pärlor.. då vill jag ju gärna ha dem hemma så jag kan skydda och ta hand om dem.. Tycker det är rätt skönt att inte alla böckerj ag läser hamnar i hyllan, det skulle inte finnas plats. Fast lite vill man ju utöka den efter hand.. Även om jag snarare känner tvärt om ibland. Får dåligt samvete när jag läser en bok som inte finns i biblan.. då kan jag ju inte få nytta av den i något bokprat. Tänk, en bok som bara är min och bara står i min hylla (jodå, det finns många sådana), det är höjden av nöjesläsning!
Bokomaten: Ja, shopoholic är en beskrivning (diagnos?) som passar väl in! Mm, bra böcker är det ju lite ledsamt att föra tillbaka till biblioteket, hellre hade jag haft den i bokhyllan för att kunna peta på ibland eller kanske rentav låna ut. Sen händer det ju faktiskt ibland att man läser en dålig bok, dem returnerar jag gladeligen till biblioteket.
Lyxigt med ett "eget" skolbibliotek, kanske jag helt enkelt skulle satsa på att bli bibliotekarie så att jag kunde låtsas-äga böckerna där.
Det är ju så, att en bra, läst bok blir som en vän. Och vänner vill man ju inte lämna tillbaka till biblioteket, eller hur?! De ska finnas tillhanda att umgås med när man vill. Alltså chansar man inte, utan köper böckerna istället!! ;o)/Pia
Precis, vänner vill man kunna bläddra och sniffa i närhelst man önskar ;)
Jag måste säga att jag känner mig lite tom efter att ha lämnat tillbaka boken. Jag kan inte låna ut den eller tvinga sambon att läsa. Jag kan inte bläddra i den för att se hur texten såg ut, hur många sidor det var osv. Kan jag ens rekommendera den och säga "Jag har den inte själv, jag har bara lånat den"? Känns det inte lite som att ens läsande av den blir lite mindre värt när någon annan hållit i den innan och kommer att göra det efter? Det blir ett tomt hål i hyllan och i läshjärtat. Hoppas du kan finna tröst i min boklåneångest.
mvh
Filosofisk bokägare -82
Dagens citat: "vänner vill man kunna bläddra och sniffa i närhelst man önskar"
Du är för underbar!=D
Böcker x3: Förvirrad bokmal -87 känner sig omgiven av likatänkande människor och det känns ju alltid bra. Nu börjar jag förstå människor som köper böcker de redan läst. Kanske ska de inte ens läsa om boken men de vill kunna peta på den och rekommendera den åt andra.
Bokomaten: Haha, kanske en slogan för bloggen? ;) Tack, kära du, blir glad av att kallas underbar :D
Bibliotek är för amatörer! Bra att ha ibland för att slippa diverse klagomål från andra boende i hushållet, men självklart behöver en shopoholic äga sina böcker. Man ska vara snäll mot de sjuka.
enligt O: Tack för hjälpen :P
Jag är en Joakim von Anka-typ som ohämmat hänger mig åt bokbad. Jag köper på mig utgallrade böcker från biblioteken för att de ska få komma till ett gott hem. Vartän jag går ser jag böcker och vill äga dem alla. Att låna en bok från biblioteket är som att tugga kruska utan vatten när man egentligen vill en bägare chokladmousse med hallonpurè. Men jag är inte beroende, upprepar, inte beroende! :D
Det är enkelt. Böcker ska ägas, för att ordentligt kunna brukas... De ska kunna vridas, vrängas, de ska kunna understrykas, överstrykas, antecknas i... – Jag tror inte bibliotekarier gillar sånt.
Liselotte: Åh, bokbad! :) Nejnej, ingen är beroende här inte!
Creutz: Nej, det uppskattar nog knappast bibliotekarierna. Men egentligen inte jag heller faktiskt, viker hundöron endast i mycket specifika fall
Jag känner igen känslan. Det är en blandning mellan shopoholicen i mig och lättja.
För mig är det nog shopoholic, biblioteket är närmare mig än bokhandeln eller posten där jag kan hämta ut bokpaket ;)
Skicka en kommentar