Faithful Place av Tana French XXXXHäromveckan förundrade sig Marias bokliv över varför alla älskar Tana French och efterlyste mera spänning. Nu har jag själv ännu inte läst Tana Frenchs debut In the Woods/Till skogs som Maria skrev om, men efter att ha läst The Likeness/Okänt offer och nu Faithful Place (ännu inte översatt till svenska) kan jag väl säga att French är väldigt bra men att man inte ska förvänta sig gastkramande spänning av henne. Snarare är det hennes psykologiska skildringar, hennes grepp att med hjälp av en berättarröst i första person verkligen engagera läsaren som charmar mig. Och som gör att även icke-deckarfantaster kan gilla hennes böcker.
I Faithful Place är det den buffliga polisen Frank Mackey som har ordet, och ser man på, under buffligheten gömmer sig ett hjärta av guld och en kärleksfull far. Frank, uppvuxen i en stor dysfunktionell familj som han tagit total avstånd ifrån de senaste tjugo åren, dras mot sin vilja in i sin uppväxt(miljö) igen då Rosies väska hittas gömd i ett förfallet hus i bostadsområdet Faithful Place. Rosie, Franks ungdomskärlek. Rosie, som han skulle rymma till England med, Rosie som försvann samma kväll de skulle rymma, Rosie som Frank aldrig kunnat glömma eller lägga bakom sig.
Det här är ingen regelrätt deckare, snarare är det en riktigt bra roman med en lämplig dos mörker och tragedi, uppväxt och trasiga familjer. Inger munter läsning som ni förstår, men bra! Jag kan säkert tala för såväl mig själv som Boktoka, Helena och Feuerzeug när jag säger att ni inte ska missa den här boken!
2 kommentarer:
Das stimmt!
Helvetes sorglig till och från den här boken. På det där jobbiga sättet. Men väldigt bra.
Det är svårt att sätta fingret på vad det är med French. Men hon har något i sin ton och känsla som jag fastnar för, vilken bok vi än pratar om av de tre.
The Likeness var så bra att jag fortfarande känner känslan av den i nacken (det är där bra böcker sätter sig).
Vill ha mer! Snälla French, skriv fort den fjärde boken om "någon" nu. ;)
Feuerzeug: Ja, den är sorglig, och du har rätt i att French har en bra ton, någonting som biter sig fast i en! Jag har ju ännu ettan oläst, men joinar ändå i din vädjan till French, skriv meeer!
Skicka en kommentar