torsdag, februari 12, 2009

Ce que j'ai lu

Semesterlektyren var som vanligt lite överambitiös, men hellre åt det hållet!! Le Clézio räknas även dit, men han får i egenskap av Nobelpristagare ett eget inlägg. Mer populärlitterära böcker under semestern och sedan hemkomsten var:

"Struggling Love" av Staffan Bruun XXX½
HBL-reportern Bruun fortsätter att skriva om sin (anti)hjälte, reportern Burt Kobbat som numera har det bättre ställt ekonomiskt efter succén med tv-serien Humlan Hugo. En försmak för alkohol och kvinnor har han fortfarande, och även om det känns underhållande i början blir det till sist för tjatigt. Nu mördas en kvinna rakt framför ögonen på Burt då han är i Köpenhamn, och han lär känna den döda kvinnans bästa vän och de funderar över vad de ska göra med det mystiska bandet med låten "Struggling Love" som de hittar i kvinnans handväska.
Det är dock alltid kul att kunna känna igen miljön, och den här gången känner jag igen inte bara det i Bruuns böcker obligatoriska Helsingfors utan även London, speciellt British Library. Hurray, där har jag ju själv varit; på deras utställning över "skatter" i deras samlingar och på en behind-the-scenes-tour!

"En plats i solen" av Liza Marklund XXXX½
Denna fiktiva reporter har ingen fascination för alkohol, däremot är Annika Bengtzon ännu envisare än Bruuns Kobbat. Nu utreder hon dels mord och knarkhärvor på solkusten i Spanien, dels egna relationer med såväl arbetskamrater som det andra könet.
Jag gillar titeln (den passar bra redan i sig, men när man under läsningen plötsligt får reda på en grej liksom klickar det till och titeln är så bra så bra) och även handlingen är bra och spännande! Jag retar mig på Bengtzon som ibland är så envis och "cranky", men jag vill ha fler böcker, gärna så fort som möjligt!

"Emma, Mias dotter" av Mia Eriksson XX½
Detta är Gömda, Asyl och Mias hemlighet berättat i korta drag av Mias dotter. Detta är också fruktansvärt dåligt skrivet med upprepningar, värsta klichéerna och wannabe-cliffhangers! Och medan vissa stora saker, såsom starr och hjärtattack nämns i förvånansvärt korta stycken blir det plötsligt underligt detaljerat då det är frågan om färgen på väggarna i ett hemmagym. Whaaat? Usch!!
Som Petra skrev, när månne t.ex. Daniels berättelse kommer...? *ryser*

2 kommentarer:

Anonym sa...

Böckerna om Annika Bengtzon är verkligen bra, men jag håller med om att man onekligen inte kan låta bli att reta sig på henne. Hon är ju så bitter!

Bokbabbel sa...

Annika Bengtzon borde läsa "Bitterfittan" :)