Noveller om Sookie

A Touch of Dead av Charlaine Harris XXXX

Det här är en liten snabbläst novellsamling om allas vår kära servitris med telepatiska förmågor, Sookie Stackhouse. Harris har skickligt skrivit novellerna så att de passar in mellan de mer "officiella" böckerna i serien utan att ändra några händelser i den. Novellsamlingen går även att läsa för dem som ännu inte plöjt de övriga Sookie-böckerna eftersom karaktärerna presenteras i den mån de behövs, men jag skulle inte rekommendera det eftersom man då kan få lite spoilers om vad som kommer att hända.

Boken är tillägnad alla som vill ha every last sip of Sookie och jag visste inte att jag var så ivrig att ha det. Men jag läser boken snabbt och ivrigt och får lust att läsa mer, samtidigt som berättelserna ändå fungerar bra som enskilda noveller. Tur alltså att Dead and Gone fick följa med hem från den där pocketrean i måndags.

Charmig sommarbok, läs bums!

Baddaren av Emma Hamberg XXXX+

Konstnärerna och det gifta paret Pelle och Maja Hannix bor i ett rosa slott på Hjortholmen mitt i Vänern. Pelle skapar och skapar men Maja sover mest bort dagarna på divanen i sin atelje. Men hon vill få ett slut på det, få någonting eget till stånd. Så hon ordnar en vuxensimskola ute på ön, och dit kommer 18-åriga vältränade Alex, den ensamma kulturjournalisten Karin och den osäkra trädgårdsmästaren Jens.

Måhända låter det här som ett aningen löjligt upplägg för en vuxenroman, men jag försäkrar er: det är det inte! Det är varmt och roligt och charmigt och sorgligt, och förutom några enstaka grejer i slutet så blir det aldrig fånigt. Det är en relationsroman utan att bli chick lit eller kärleksslisk över alltihop, det handlar om ensamma människor som möts och ibland sprakar det till och ibland händer det något annat. Det här är somrig feel good för hela slanten, och även om jag själv kan simma åtminstone någorlunda vill jag på stört bege mig ut till Hjortholmen för att vandra runt på den vackra ön och äta av sommarhjälpen Josefins goda mat i stearinljusens sken. För äter, det gör de, nästan lika mycket som i Enid Blytons barndeckare! :D Skaffa er boken och parkera er i närmaste hängmatta, ni kommer inte att ångra er!

Rec.ex. från Piratförlaget.

Pinsamt biblioteksbesök

Igår besökte jag mitt gamla favoritbibliotek i den här regionen - det som samtidigt råkar vara mitt nya lokalbibliotek. Och bra gick det ju, tills jag med famnen full av böcker kom på att jag glömt att lägga in mitt bibliotekskort i plånboken - det från studiestaden hade jag nog på plats men det var ju inte till stor hjälp. Då var det bara att returnera Charlaine Harris, Trude Marstein och Kate Morton tillbaka till sina platser i bokhyllorna... Fail som man brukar skriva på Twitter!

Inte långt från biblioteket ligger Akademiska bokhandeln där de under hela juni månad har -20 % på pocketböcker. Men det är en annan historia...

Blomstertid

Veckans tematrio handlar om blommor i titeln och jag fick faktiskt ta min bokhylla till hjälp för att över huvudtaget komma på några andra böcker än nr 1.

1. Vit oleander av Janet Fitch. Förstås. För den är så bra.

2. The Ghost Orchid av Carol Goodman. Ännu oläst...

3. Näckrosbarnen av Susanne Axmacher. Se nr 2. Fast den finns iaf i mitt medvetande som en oläst bok, så dess öde ser lite ljusare ut för tillfället.

Som en bubblare hittar på Lian Hearns På kudde av gräs men det är lite oklart om gräs får räknas som en blomma. Och så behövs det ju bara tre böcker, those are the rules.

Fossum fin - som vanligt

Döden skall du tåla av Karin Fossum XXXX

Det här är en tråkig sak att skriva i en bokrecension, men faktum är att Fossum levererar. Som vanligt. Hon vet vad hon gör, och hon gör det bra. Den här gången handlar det om ett sovande barn i en barnvagn som hittas alldeles blodig. Om ondskan som kryper närmare den lilla norska byn och gör människorna osäkra och uppskrämda. Och om polisen Konrad Sejer (som tyvärr inte har kvar hunden Kollberg utan numera en kinesisk kamphund vid namn Frank) som får en lapp instucken under sin ytterdörr; "Helvetet börjar nu".

Det här är inte gastkramande spänning, men det är en roman där man får följa olika berättarperspektiv och på det viset väver Fossum fram en trots allt lite gripande berättelse. Visst kunde man ha önskat lite mera spänning och ledtrådssökande, men det var inte den berättelsen Fossum ville skriva just nu. Det här räcker bra och mer än det, den sticker ut bland de nordiska mönsterdeckarna, blir något annat. Något mer?

Rec.ex. från Söderströms.

Dörrmattedunsar no more

En skillnad i vårt nya hem jämfört med det gamla: vi har en postlåda i stället för en postlucka i dörren. Eller egentligen har vi båda, så att vi något rörigt får morgontidningen och en del av reklamblaskorna genom postluckan, och så den vanliga posten och resten av reklamen i postlådan ute på gården. Men alltså, inga dunsar på dörrmattan då tjocka bokpaket hittat hem till mig. Och - antar jag - ingen som ringer på dörren ifall bokpaketen inte ryms in. Det känns lite sorgligt faktiskt.

Visst är det förunderligt

... hur mycket tid av en bokmals tid som går åt till att inte läsa böcker? Även om vi räknar bort de där nödvändiga sysslorna som att sova, äta, duscha och vara social så finns det oftast överlopps tid över på dygnet, och vad väljer vi att göra? Läsa? Eller läsa bokbloggar, skriva upp nya boktips, skriva bokrecensioner och andra bokliga inlägg på våra bloggar, släpa stora högar med böcker av och an mellan biblioteket och hemmet, betala kreditkortsräkningar då man shoppat loss i nätbokhandeln, ordna om i bokhyllan, stalka författares hemsidor för att se ifall det snart utkommer en ny bok, se filmatiseringar av böcker, läsa artiklar om våra favoritförfattare, föra statistik över läsningen?

Nu tycker jag ju att det inte finns något charmigare än vår nördiga lilla(?) bokbloggscommunity där vi ägnar oss åt att göra just de här sakerna vid sidan av läsningen. Men så här i sommartider när det nu pratas om sommarläsning och hängmatteläsning och semesterläsning så kanske vi kunde bättra på oss litegrann och ägna oss åt just det. Läsning.

Sweet Sunday

Hemma igen efter en lugn midsommarhelg. Sprayar nya soffan med skyddsspray vilket gör hela hemmet hälsovådligt. Går därför en promenad i de nya omgivningarna hand i hand med fästmannen, återvänder hem och sitter i lilla skuggiga trädgården med Filter och de sista resterna av midsommarens chipspåse. Inte fy skam alls.

Vintage Penguin

Nu har de flesta av er säkert kommit hem från midsommarfirandet och jag gissar att en och annan firade det ute på någon sommarstuga. Speciellt på lite äldre stugor kan man hitta de mest skojiga bokskatter, såsom gamla ungdomsböcker, Allersromaner och tummade deckare. Om man sedan någonsin kommer sig för att läsa de här böckerna är en annan sak.

Det här fyndet gjorde jag själv för en vecka sedan då vi städade min morfar gamla jaktstuga. Bland tiotals böcker om fåglar, djur, jakt, fiske och annat naturrelaterat fanns det sedan några deckare av sir Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson är ju skojiga figurer, så jag räddade denna vintage Penguin från 1951 hem till den egna bokhyllan. Där står den nu och ser distingerad ut.

Duktig deckardebut

Askungar av Kristina Olsson XXXX

En liten flicka försvinner från x2000-tåget från Göteborg precis då det rullat till Stockholm. Poliserna Alex Recht och Peder Rydh samt den civilanställde utredaren Fredrika Bergman misstänker snabbt den våldsamme fadern, men i utkanterna vilar - förutom en kvinna med skyddad identitet - även den allra mörkaste ondska. Var är den lilla flickan och vad händer näst?

Vilket bra drag av mig att läsa den här deckaren först nu. Nästa del i serien, Tusenskönor, utkommer nämligen redan i augusti och det är bra för jag är ivrig att fortsätta läsa. Det här är nämligen bra! Visst är det poliser som huvudpersoner, men ingen har alkoholproblem eller havererade äktenskap bakom sig. Och det är jämn spänning över boken, små ledtrådar här och där men inget övertydligt så att man efter hälften bara väntar på att poliserna ska inse vem skurken är. Jag är förtjust och gillar att jag i efterordet läser att Ohlsson redan skriver på sin tredje bok. Bra!

Rec.ex.från Pocketförlaget.

Midsommarbokpackning i sjukstugan

Buhuu, min skraltiga hälsa sätter stopp för det roliga midsommarfirande vi hade planerat. Fästmannen är dock väldigt trött han också, så vi drar ut till sommarstugan med mina föräldrar och vilar upp oss där i stället. Pensionärsvarning javisst, men det ska bli skönt att slippa flyttstök för några dagar. Förhoppningsvis kan vi återvända utvilade och friska på söndag! Jag satsar också på att ha läst ut åtminstone några av dessa medhavda böcker:

- Den röda damcykeln, Mats Ahlstedt

- Hemsökelse, Jenny Erpenbeck

- Generation Loss, Elizabeth Hand

- Döden skall du tåla, Karin Fossum

Lite övernaturlighet och blodiga mord, det blir väl bra i den ljusa magiska midsommarnatten?

Glad midsommar!

Den där japanen och hans hobby

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami XXX+

Ja-a, Murakami gillar löpning, det vet vi ju redan. Det här är boken om hur han förbereder sig för ett maratonlopp och längs vägen (hehe) nämner tidigare lopp och ultramaratons, pratar om sitt skrivande och om sitt tidigare jobb på en jazzbar. Det är hård disciplin men också en njutning av att få springa, få rensa tankarna och nicka åt andra joggare. Han ser skillnad på "vanliga" joggare och långdistanslöpare, och han springer i Boston, på Hawaii och på sträckan mellan Aten och staden Marathon.

Plötsligt en dag började jag att skriva, därför att jag tyckte om det. Och plötsligt en dag började jag att springa längs vägarna för att jag tyckte om det. Så är det med allt. Jag har alltid gjort sådant som jag tycker om på det sätt jag har velat. Det är så jag har levt mitt liv.

Visst är det intressant, och jag gillar hur han pratar om löpningen och skrivandet som liknande saker. Många har sagt att boken kan läsas även av icke-joggare, men jag som är en sådan vet inte riktigt om jag håller med. För visst läser jag även om seriemördare som en icke-seriemördare, men här blir det väldigt mycket löpning och jag är helt enkelt inte så intresserad. Murakami skriver att den här boken har hans förläggare väntat på i tjugo år, och jag tänker "Really?". När Murakami skriver så mycket annat som är så mycket bättre...?

Rec.ex. från Norstedts.

"Tager du...?"

Lyrans Tematrio handlar denna vecka föga förvånande om bröllop, och jag håller med henne om att det inte var så förfärligt lätt att hitta exempel i litteraturen.

1. Bröllopshemligheter av Penny Vincenzi. Jag hittar inte den här boken då jag googlar den men jag tror att den heter någonting sådant, och skulle jag inte ha hög feber så skulle jag leta fram den ur en bananlåda för att vara säker på min sak. Det var den första Vincenzi-bok jag läste (i gymnasiet? i högstadiet?), den handlar om en brud som är försvunnen på sin bröllopsdag och då var jag iaf mycket förtjust i romanen. Och i augusti ukommer det en ny roman av henne som även den tangerar bröllop.

2. Bröllop 1925 av Dorrit von Fiandt. Finlandssvensk trilogi om några människor och ett litet gods ute på landet. Det här är den första och bästa delen.

3. Silverbröllopet av Maeve Binchy. Familjen samlas för att fira föräldrarnas silverbröllop och eftersom det ska bli något av boken så blir inget som man tänkt sig.

Däckad

Jag bor in mig i den nya lägenheten på ett något extremt sätt: 24 timmar efter att jag flyttat in på riktigt får jag hög feber och däckar i säng/på soffa medan stackars fästmannen rotar i de resterande bananlådorna och diffusa högarna med prylar.

Ni kanske undrar vilken den bokliga anknytningen i det här inlägget är? Den är inte så stor faktiskt. För tillfället hoppas jag på att tillfriskna åtminstone så mycket att jag orkar läsa i mer än tio minuter åt gången.

Mini-enkät

Nu är det sommar, nu är det sol(?) och vad passar väl bättre bland inläggen om sommarläsning än en minienkät som kanske ger andra läsare tips om sommarläsning på samma gång?

En favoritbok: Vit oleander av Janet Fitch.

En bok som förändrade min värld(sbild): Sierskan av Barbara Wood eftersom den var den första vuxenroman jag minns att jag läste.

En bok som förtjänar en bredare läskrets: Du eller aldrig av Malin Kivelä, som jag placerade bland 00-talets bästa böcker och som jag läst flera gånger och gillat lika mycket varje gång.

Berlin, baby!

Nej, trots inläggets rubrik är jag för tillfället tyvärr inte på väg till Berlin. Men då jag någongång är det, kommer jag att vara väl påläst, eller vad tror ni?

Halvhjärtad Hammarbyserie

Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen XXX+

Jag har några gånger försökt börja på första delen i Hammarbyserien, Pepparkakshuset, men det har aldrig lockat och jag har gett upp efter några sidor. Jag har dock läst mycket gott om de här böckerna, så då jag fick syn på Mamma, pappa, barn i pocket och med en relativt lockande bakpärm så slog jag till.

Polisen Petra hittar en övergivet spädbarn i en buske under sin joggingtur. Några meter längre bort ligger barnets mamma, död. Död är också 16-åriga Jennifer, strypt på toaletten på Finlandsfärjan* till Åbo. Och i en lägenhet med låst dörr vaknar treåriga Hanna upp alldeles ensam.

Det finns obehagliga ingredienser i den här boken, framför allt berättelsen om lilla Hanna kryper under skinnet. Ändå lyckas historien inte fascinera, den blir liksom halv. Conny Sjöberg, även han polis, han har fem barn men det bara nämns sådär i förbifarten, var finns engagemanget till familjen? Och Petra försöker hämta sig från ett trauma, men inte heller det får särskilt mycket utrymme.

Nej, tyvärr, jag förstår faktiskt inte what the fuss is all about!

*) Finlandsfärjan om man bor i Sverige, Sverigebåten om man bor i Finland :).

I know where you live

För en dryg månad sedan registrerade jag mig på Google Analytics (rätt sent, jag vet). Och nu förstår jag plötsligt hur andra bloggare kan veta med vilka googlingar någon har hittat in på deras sida. Hur de kan ha så bra koll hur många besökare som läser deras blogg. Men nu vet jag det jag också. Och en hel del därtill. Var läsare bor, vilka internetbrowsers de använder, hur de hittat till min sida, vad de åt till frukost*. Jisses, storebror ser dig verkligen, och då är jag inte ens särskilt bra på att hantera all information ännu.

Risken med sådana här program: Man blir lite besöksstatistikkåt. Fy på mig, men så är det. Naturligtvis skriver jag inte bloggen för besöksstatistikens skull, men visst ger den en extra kick. Fast då jag märker att jag börjar tänka i banor som "Okej, det där var uppskattat, hur skulle jag kunna skriva om något liknande?" känner jag att det börjar gå för långt. Visst vill jag att ni ska trivas inne i mitt bloggrum kära läsare, men ni ska göra det för att det är äkta.

*) Ja okej då, det sista var måhända en överdrift, men you get the drill.

Bonding with my bookshelf

I helgen packade fästmannen och jag upp böcker ur bananlådorna och in i den "nya", något förstorade, bokhyllan. Pocket och inbundet står rygg mot rygg, och skönlitteraturen är ordnad i alfabetisk ordning enligt författarens efternamn. Bild på hela skönheten får ni när alltihop är färdigt (och man ser hyllan för alla lådor med köksprylar vi ännu inte kunnat packa upp).

Medan jag packade upp kändes det som om jag såg helt nya böcker. Tror att det blir riktigt bra att övergå från färgkoordinerat till alfabetiskt sorterat igen.

Övriga iakttagelser: Det finns (tack och lov!) ännu rätt mycket luft bland böckerna, och så får det gärna förbli en tid. Därför ska jag dra nytta av iakttagelse #3 - att det finns en hel del böcker i hyllan jag ännu inte läst. Jag tänker inte gå så långt som att deklamera köpstopp, men kanske kunde jag försöka lägga lite band på mitt bokshoppande inom den närmaste tiden. Försöka undvika såväl Pocket Shop som nätbokhandlarna. Good luck with that.

När jag blir stor...

När jag blir stor vill jag bo i New York några månader som Daniel, Johanna och lilla Tage och jag ska besöka alla bokhandlar där precis som Calliope. Jag vill fortsätta läsa mycket trots livet som småbarnsmamma precis som Helena samt läsa lika mångfaldigt och analyserande som Tekoppen. Jag ska tänka lika klokt som Vixxtoria och äga lika många DVD-boxar som En bok om dagen. Precis som Windup Women ska jag vara med i en bokcirkel och Anna Winberg får hjälpa mig göra en lika tjusig hemsida åt mig som hon själv har. Min blogg ska vara snygg som Books versus cigarettes med lika fantastiska bilder som de hos Pia Jane Bijkerk. Kanske har jag övertagit Nina Solomins jobb som chefredaktör på ViLäser, kanske skriver jag själv böcker som Johanna L, eller blir förläggare som Svante Weyler.

Djurisk trio

Veckan Tematrio handlar om böcker med ett djur i titeln.

1. Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Älskad ungdomsklassiker som tål omläsning.

2. Stalins kossor av Sofi Oksanen. Prisbelönt och väldigt dagsaktuell p.g.a. bråket med och avskedandet från förlaget.

3. Animal Farm av George Orwell. Satirisk skildring av ett samhälle bestående av djuren på en bondgård.

Jag ringar in Bokmässan

Bläddrar i seminarieprogrammet till Bokmässan i Göteborg och ringar in seminarier som verkar intressanta. Det blir en hel del röda ringar i broschyren. Nu är det inte ens säkert att jag åker dit ännu, men jag överväger det intensivt och håller tummarna för att jag ska fatta rätt beslut. Och om jag åker vet jag inte om jag går på seminarierna, kortet är dyrt och det händer ju en hel del även nere på plattan. Men drömma kan man ju alltid, samt anteckna intressanta författarskap man läst om i seminarieprogrammet och kanske borde kolla upp.

23-26.9. gäller det. Är ni där?

The results are in

Here are the results of the nordic vote gällande nämnandet eller icke-nämnandet i bloggen av att det är ett recensionsexemplar man har läst. Av 42 svarande sade 20 att de nämner att boken är ett recensionsexemplar medan 19 låter bli att nämna det helt och hållet. Väldigt jämnt med andra ord! Endast 3 tackar översvallande. Jag insåg snabbt att min lilla enkät var något bristfällig då den dels hade för "kraftiga" svarsalternativ och dels saknade alternativet att den svarande inte får recensionsexemplar. Eventuellt borde jag dessutom haft även "Jag har ingen blogg" som ett alternativ. Intressant var det dock i alla fall, och jag blev själv något förvånad över att det var så jämnt mellan dem som nämner och dem som inte alls nämner.

Tack till alla som svarade på enkäten!

Läs även de längre inläggen och kommentarerna om samma ämne här och här.

Dyr vänskap

En av mina bästa vänner har fått jobb på Pocket Shop i Helsingfors. Så efter en fika i dag följde jag henne till jobbet, och så stod vi vid hyllorna och pekade och pratade om böcker vi läst och vad vi tyckte om dem. Och så slutade det hela med att hon rekommenderade en bok åt mig som jag köpte och fick nerstoppad i deras glansigt lyxiga papperspåsar.

Det kan bli dyrt det här.

Tecken på att du träffat rätt

Pappa fyllde år förra veckan och vi gav Googlekoden åt honom i present. Han har börjat läsa i den nu, och häromdagen ville han läsa högt några stycken ur den. Jag tar det som ett tecken på att vi träffade rätt.

Från lägenhet till hem

Som jag skrev på Twitter i dag känns lägenheten betydligt mer som ett hem direkt då vi började packa upp böckerna ur bananlådorna och ställa in dem i bokhyllan. Än så länge har vi inte kunnat flytta in p.g.a. utdragen köksrenovering, men det närmar sig och under tiden packar vi alltså upp prylar men framför allt böcker ur lådorna.

Häftigt

Häften. Min stora guilty pleasure efter böcker. Älskar att vrida och vända på dem i butiken. Jag vill äga dem för att fylla dem med listor, dagboksfunderingar och andra skriverier. Mina häften köper jag från Pocket Shop, Moleskine och Muji.

Besök #2 i Barclayland

Fear the Worst av Linwood Barclay XXXX-

Tim Blakes tonårsdotter Sydney kommer inte hem från sommarjobbet på kvällen. Och då Tim ringer runt visar det sig att hon aldrig ens jobbat på hotellet som hon uppgett. Är hon kidnappad eller har hon gett sig iväg frivilligt och varför hör hon i så fall inte av sig?

Tim låter jobbet som bilförsäljare lida då han och ex-hustrun gör allt som står i deras väg för att ta reda på vad som kan ha hänt Sydney. Poliserna är med på ett hörn såklart, men det här är Tims berättelse, hans upplevelser. Jag sträckläser nästan, vill veta samtidigt som jag trivs i förortsthrillern och inte vill att den ska ta slut. Sista delen av boken blir löjligt actionfylld och blodstrittande, något som Tim rätt så orealistiskt verkar ta med en axelryckning, men jag för över det på "det är ju faktiskt en amerikansk deckare"-kontot. För att göra en väldigt grov generalisering tenderar nordiska deckare att bli väldigt fokuserade på polisernas personliga problem (alkoholism och ensamhet comes to mind) medan amerikanska motsvarigheter blir ju actionfyllda med biljakter och viftande pistoler.

Hurra för att Barclay gör favorittricket och låter detektiven Abagnall från No Time for Goodbye (recenserad här) skymta förbi i några meningar! Månne han gör något liknande i sina andra böcker, någon som vet?

Hyllstomme här, bananlådor där

Vår bokhylla fotad igår. Hyllstommen (ser ni den bakom allt övrigt bråte?) är dessutom på plats i nya hemmet medan bananlådorna ännu befinner sig i mitt föräldrahem. Det krävs med andra ord en mastodontisk insats innan det blir som jag vill ha det!

Yada yada

Jag måste faktiskt ta och hålla med Anna Winberg en aning - har man inte läst rätt mycket om Murakami och hans löpning i (v)år? Det är lustigt det där, jag kan tycka att det är kul att stöta på flera artiklar om samma ämne/person som känns aktuell av någon anledning, men i något skede blir det plötsligt för mycket. Även om ämnet/personen i övrigt intresserar mig. I vår har det skrivits om framför allt Murakami och hans löpning, Ajvide Lindqvist och hans skräckromaner samt om Hagman och hans Nice. Det här är böcker jag har läst och gillat (håller på med Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning som bäst) och i början kastade jag mig ivrigt över artiklarna. Men då den n:te tidningen skyltade med reportage om en eller flera av dessa författare började det kännas... uttjatat.

Håller ni med eller är det jag som är tjatig? :)

Titelstäder

Något försenat vill även jag delta i Lyrans tematrio om böcker med orter i titeln:

1. Sen tar vi Berlin, Moa-Lina Croall

2. Mossvikenfruar, Emma Hamberg

3. Bokhandlaren i Kabul, Åse Seijerstad

Paradoxalt?

I dag har jag stuvat ner de sista av våra grejer inför flyttlasset som går imorgon och samtidigt småmuttrat åt prylmängden. Samt klickat hem en pytteliten beställning från Adlibris, den första till den nya adressen. Så logiskt tänker nämligen en bokmal.

Hagmans nyaste bra om än för tjock

Vänner för livet av Per Hagman XXX+

Det handlar om hästkapplöpningar och eskorttjänster, om pengasvindel och om blaskigt rosévin. Och om människor såklart, framför allt Eric och Sophie som får varsin historia som tidvis tvinnas in i den andras. Om London och Nice och Paris, Stockholm och faktiskt lite Göteborg också.

Jag har faktiskt inte läst någon av Hagmans tidigare böcker, så jag kan inte jämföra boken mot de tidigare verken, avgöra om den här är bättre eller sämre eller likadan. Däremot kan jag konstatera att jag gillar boken, att språket är fint även om det inte är så magnifikt som jag läst om. Men - kunde den inte vara kortare? Jag är förtjust i att man får följa Erics och Sophies livsöden, men mot slutet blir det tradigt och jag vill ha lite mer "action" än det långsamma berättande jag fått de senaste 400-500 sidorna. 605 sidor går romanen lös på, och jag tycker att 100-200 krasst kunde ha redigerats bort. Och det här är inte för att jag inte gillar tegelstensromanen - för det gör jag - utan för att Vänner för livet hade tjänat på det. Tegelstensromaner javisst, men då måste de hålla hela vägen!

Rec.ex. från Bonniers.

"Excuse me?"

Nu har då även jag besökt Pocket Shops nyaste butik - den i Helsingfors. Till min glädje var det fullt av folk i butiken, och de svenska stämpelkorten gäller även här. Lite besviken blev jag dock över att försäljaren, efter att vi tilltalat henne på svenska, "panikslaget" svarade på engelska... Och de snygga papperskassarna med logon hade läget (Helsingfors järnvägsstation) endast på finska, jag tycker minsann att en svensk kedja i ett tvåspråkigt land kunde ha en tvåspråkig plastkasse. Så det så.

Höstlig bokflod

Både Calliope och jag hade(/har) fullt upp med vårens nyutkomna böcker, och nu är det ju sedan länge dags att blicka framåt mot höstens nyheter. Bara att gå igenom de digra katalogerna på nätet är ett heltidsjobb, om jag dessutom får ens en del av recensionsexemplaren jag bett om blir det nog att läsa dag och natt för att kunna recensera ens någorlunda i tid. Hemska tanke... :P

Jag ser framemot allt från Knausgårds Min kamp 1 till Boije af Gennäs Högre än alla himlar. Bitterfittan-Sveland utkommer med en andra bok (Att springa) och det pratas om guideböcker om New York och en bok om sociala medier. De flesta böckerna utkommer i september (ni som jobbar kan ju försöka pricka in vintersemestern redan då ;)), men innan jag hugger in på dem kommer jag i augusti att sträckläsa avslutande delen av Suzanne Collins fantastiska Hunger Games-trilogi, Mockingjay (redan förhandsbeställd från good old Book Depository).

Längt! Varför har jag en känsla av att jag kommer att bli god vän även med vår nya brevbärare...? ;)

Njaa-ig novellsamling

Blodsband av Freja Rudels XXX+

Rudels är doktorand i litteraturvetenskap, Arvid Mörne-vinnare och en av dem som gått skrivarutbildningen Litterärt Skapande i Åbo. Nu debuterar hon med den lilla novellsamlingen Blodsband och förutsättningarna är stora - och förväntningarna, åtminstone hos mig, höga. Främst handlar det om relationer mellan barn och föräldrar, och det gillar jag, det är ett intressant tema och det kan bli nästan vad som helst av det.

Mamma har fullt upp med att truga och pappa har inte lyckats slita sig från tv:n. Det är OS. Det är faktiskt OS. Men det känns som om det alltid har varit OS. Som om en rygg framför tv:n var så mycket far Patrik någonsin haft.

Men. Det vill liksom aldrig riktigt lyfta. Det finns potential och det finns fina formuleringar, men novellerna får aldrig riktigt luft under vingarna. Novellerna "Pappa polfararen", "Min Marie" och "Bakbänken" kommer längst, men av en novellsamling med nio noveller hade jag faktiskt förväntat mig lite mer luftburna berättelser.

Rec.ex. från Söderström.

Äntligen!

I dag öppnar Pocket Shop i Helsingfors! Som jag har väntat! Tyvärr lär jag få vänta ännu några dagar eftersom jag för tillfället befinner mig nästan 200 kilometer ifrån den nyöppnade lil(l)a butiken med armarna långt nere i flyttlådorna. Men snart snart ska jag ta mig dit och inspektera och rapportera.

Under tiden kan ni läsare som befinner er i Helsingforstrakten beger er till Järvägsstationen och titta. "Bokälskaren har dött och kommit till pockethimlen" skriver Peppar.fi angående kedjans utvidgning till Finland. Jag har dessutom hört ryktas om ett öppningserbjudande på -25 % på alla böcker, så skynda skynda, vad väntar ni på?