Vänner för livet av Per Hagman XXX+Det handlar om hästkapplöpningar och eskorttjänster, om pengasvindel och om blaskigt rosévin. Och om människor såklart, framför allt Eric och Sophie som får varsin historia som tidvis tvinnas in i den andras. Om London och Nice och Paris, Stockholm och faktiskt lite Göteborg också.
Jag har faktiskt inte läst någon av Hagmans tidigare böcker, så jag kan inte jämföra boken mot de tidigare verken, avgöra om den här är bättre eller sämre eller likadan. Däremot kan jag konstatera att jag gillar boken, att språket är fint även om det inte är så magnifikt som jag läst om. Men - kunde den inte vara kortare? Jag är förtjust i att man får följa Erics och Sophies livsöden, men mot slutet blir det tradigt och jag vill ha lite mer "action" än det långsamma berättande jag fått de senaste 400-500 sidorna. 605 sidor går romanen lös på, och jag tycker att 100-200 krasst kunde ha redigerats bort. Och det här är inte för att jag inte gillar tegelstensromanen - för det gör jag - utan för att Vänner för livet hade tjänat på det. Tegelstensromaner javisst, men då måste de hålla hela vägen!
Rec.ex. från Bonniers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar