En fin bok helt enkelt

Natthimmel av Sofia Nordin XXX½

Tildas bästa vän Adina har flyttat till andra ändan av stan, men en dag vid skollunchen lär hon känna nya killen i klassen, Jesper, i stället. Jesper håller på med lajv och Tilda hör sig själv säga att hon också skulle vilja prova. Hon och Jesper blir kompisar medan de syr mantlar och tillverkar sina egna ringbrynjor. Tilda är - som de flesta tonåringar - otroligt medveten om sig själv, osäker som bara den. Tar alltid den tidigare bussen och går sedan tre varv på Ica för att inte komma fram för tidigt, så kan man ju inte göra. Skriver nattliga sms till bästa vännen som hon aldrig vågar skicka av rädsla för att störa.

Men det är aldrig riktigt jag som gör dem stolta, det är alltid saker som jag har gjort: prov med alla rätt, fotbollsmatcher där jag har gjort många mål, mattetal som stämmer med facit.

När jag stämmer med facit, då tycker de om mig.

Sorgligast är ändå Tildas familj. De är en helt vanlig familj, det blir inget tjafs om alkoholmissbruk eller barnmisshandel, men ändå är berättelsen om dem så sorglig. De når inte fram till varandra. De har en stor bred soffa där hela familjen skulle rymmas bredvid varandra för att titta på tv, men de sitter aldrig där tillsammans. Föräldrarna ställer de frågor de måste ställa och inget mera, och en dag upptäcker Tilda att hon inte ens vet hur det ser ut i lillasyster Linneas rum eftersom hon inte varit därinne på flera år. Pappans 45-årsdag firas med pompa och står eftersom det är så man gör.

En vanlig bok om ganska vanliga människor. Fint.