Det stora huset av Nicole Krauss XXX½Det är inte en helt lätt historia Krauss väver fram i sin nya roman. Fyra människor, olika tidsperioder, olika städer (Budapest, London, New York, Jerusalem...). Jag är imponerad över hur hon får det att gå ihop, även om det mastiga romanbygget ibland känns en aning framtungt. Det är ändå en trevlig läsning, denna berättelse som kretsar kring ett jättelikt skrivbord med en låst låda. Om relationer mellan älskande, mellan syskon och mellan fäder och söner.
Det känns intelligent och bra jo, men som Bokmania också påpekar, betydligt kyligare än Kärlekens historia. Var är alla de fina citaten jag vill skriva upp? Samtidigt vill jag ändå understryka att Det stora huset känns betydligt mer lik Kärlekens historia än den lite trista Man utan minne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar