Östlundh är ett författarskap jag inte känner till ifrån tidigare, men det verkar som om han har skrivit fristående romaner. Jag ska fånga en ängel är en deckare som skulle kunna vara början på en serie, även om jag undrar hur huvudpersonerna Paul och Ylva då skulle fungera i relation till varandra.
Hon kunde inte uppfatta orden, men kunde ändå inte undgå föraktet. Det fräste kring s-ljuden, som kolsyra.
Paul är den nyskilda polisen som bor i hyreshus i Sollentuna, Ylva är förläggaren med familjen och den fina lägenheten i Stockholm. De har ett förhållande, och man får dels läsa om det, dels om fallet Paul utreder, om ett ungdomsbråk som urartar. Jag tycker boken är ett trevligt tidsfördriv, men tyvärr inte något mer än så. Fallet med ungdomsbråket är inte så spännande, och det känns som om boken inte når ända fram, vad vill Östlundh riktigt? Helt fristående fungerar inte boken, men blir det en serie av det här uppkommer nya problem. Hmm. Jag är inte helt övertygad.
Och titeln då, den är väldigt vacker men jag förstår inte alls sambandet med själva romanen. Eller kanske litelite, på ett sätt jag inte kan avslöja p.g.a. spoilers, men också det är väldigt väldigt långsökt. Njaa.
Rec.ex. från Forum.
2 kommentarer:
Jag har läst Släke och Dykaren av samma författare och tyckte att de var riktigt bra. De är också deckare, men utspelar sig på Gotland och har en helt annan polis i huvudrollen.
jag trodde först att det här var hans debut men sen kollade jag upp honom och stötte på just informationen om Gotlands-deckarna
Skicka en kommentar