Den perfekte vännen är Jonas Karlssons andra novellsamling, hans debut Det andra målet recenserade jag här. Jag gillar den här boken bättre, speciellt förtjust är jag i titelnovellen om mannen som inte kan komma ihåg hur han känner mannen som pratar med honom. Karlsson är starkast i de kortare novellerna, två av nio noveller är dock riktigt långa och dem är jag inte lika förtjust i. Dessutom känner jag mig ofta lite lurad då novellers längd varierar starkt, det fungerar om man gör som Jhumpa Lahiri och skiljer åt novellerna lite grann, men nu är jag inte helt övertygad. Det är bra, men egentligen inte så mycket mer än det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar