Vänta, blinka av Gunnhild Öyehaug XXXX+Tokhypad bok om små stunder i livet då det händer något, man inser något, allt förändras. Boken blir något av en kollektivroman där vi får följa olika människors liv som i viss mån trasslar in sig i varandra. Öyehaug gör det snyggt, trots tidshopp och många kommentarer hänger man bra med bara man läser långsamt. Jag får lite Martina Lowden-vibes faktiskt, och även om jag verkligen gillar boken är jag lite förvånad över att den tilltalat den breda massan i den grad att boken i Norge utsågs till Årets bok 2008.
Andra vibes jag får av boken är aka-porr-vibes: litteraturstuderande med Paul de Mans bild uppklistrad på väggen, en professor med vitt hår och prat om studietiden...
Sigrid är tjugotre år och studerar litteratur på universitetet i Bergen. Hon är den sortens litteraturstudent som har litteraturteoretiker på väggen, kopierade ur läroböcker och fastsatta på väggen med en bit vit häftmassa, som syns genom kopieringspappret högst upp.
Det är funderingar kring sårbara kvinnor i alltför stora herrskjortor, populärkulturella referenser till Kill Bill och Lost in Translation, konstperformances med en kvinna som mjölkar ur sig sin bröstmjölk i en toalettskål och det är karaktärer som läser Kafka och Dante. Det är inte helt lätt hela tiden, och det är naturligtvis pretentiöst, men det är underhållande och jag viker faktiskt hundöron(!). En annorlunda läsupplevelse jag inte hade velat vara utan!
Läs Bokhoras måndagsmöte med författaren här.
Och att hon brast i skratt eftersom bilden på Paul de Man, en av dekonstruktionens fäder, som hon hade på väggen hemma, således hade följt henne in i drömmen. Och blev glad över att drömmen var en perfekt bild av hur hon själv fungerade: Hon försökte alltid föra ihop saker, både som litteraturläsare och som en människa som sökte andra människor, och alltid misslyckades hon.
10 kommentarer:
Nämen är det en sån bok! Värd att läsa alltså. Det har jag inte förstått förrän nu.
Jag tycker mig ana en gnutta ironi :P
Är det lite grann som Marisha Pessl då eller? Får lite såna vibbar av din text. Eller den där Örstavik-boken, är det "Vecka 43" den heter, den som handlar om litteraturkretsar vid Oslo uni?
Örstavik-boken känner jag inte alls till (däremot blev jag lite nyfiken). Kanske man kan tycka att det är lite Pessl-vibbar, men hennes bok om katastroffysik var för mig en stor besvikelse. Språket i den här boken är dessutom väldigt speciellt!
får titta efter den på biblioteket..
Gör det! :)
Jo, jag gillade inte heller Pessl, så därför var jag tvungen att kolla (du får nämligen den här boken att verka riktigt intressant).
Pessl = nja, men den här ÄR intressant!
om inte annat är den väl värd en titt bara för att få läsa stycket om Paul de Man på väggen :D
Det är mycket Paul de Man ska jag säga!
Skicka en kommentar