Jo, men ibland kan jag nästan bli lite provocerad av att kallas kaffenörd [...]. En nörd för mig är någon som snöar in så mycket på detaljerna att han missar helheten. Jag vill inte att kaffe ska vara en subkultur; en liten klubb som sitter och bloggar på nätterna. Jag vill nå ut till så många som möjligt.
Hur tänker ni angående ert (bok)nörderi? Vill ni vara exklusiva och hålla ert intresse för er själva och "invigda" eller önskar ni att också den breda massan skulle förstå det fina med böckerna (eller övriga intressen)? Finns det saker/sysslor som det är mer okej att nörda sig kring än andra?
9 kommentarer:
Allra helst vill jag att hela världen ka förstå det fina med böcker och läsning. (Och gärna också det fina med just mina favoritförfattare.)
Seanset nördområdet i mitt liv är typografi. Håller på och lär mig att redigera tidningssidor, och belv alldeles überfascinerad av alla de här små detaljerna som ingen normal tidningsläsare någonsin lägger märke till (såvida redigerarna inte har misslyckats alldeles kapitalt och sidan ser ut som något Gud glömde). Små mellanrum på rätt avstånd, saker som ska gå i linje med varandra, linjer och bildplacering... Det här är ju dessutom en gren av nörderi som jag inte alls ser någon mening med att få resten av mänskligheten intresserad av. Böcker och läsning är däremot så brett att jag tror att alla kan hitta något av intresse där.
Lite inne på samma linje som du där tror jag; böcker och läsning är något för alla. Blir varje gång lika chockad/ledsen då jag hör grejer som "Jag har inte läst en bok sedan högstadiet". alla behöver inte vara lika passionerade som jag, men hur kan man inte fatta hur fint det är med böcker ens ibland...?
Sedan kan jag nörda mig helt ensam om typ häften :)
Jag är "seriell nörd" dvs jag har många olika områden jag har nördat in mig på... och alla vill jag gärna missionera om (till omgivningens fasa)
Böcker är ju helt klart mer okej att nörda sig med, så okej att man knappt ses som en nörd (om man inte läser väldigt spcifika genres, främst fantasy/sci-fi och graphic novels). Bilar och sport är också helt okej att nörda ner sig i och det ses inte alls som nördigt utan snarast som ganska coolt.
Datorer däremot... eller rollspel/Magic the gathering/Warhammer/lajv och så vidare. Det är sånt som bara "nördar" håller på med. Men egentligen är man ju lika nördig oavsett hur socialt acceptabelt ens "nörderi" är.
Och jo, att vara nörd ÄR att grotta ner sig så totalt i detaljerna att man missar helheten. Det är därför bara en äkta nörd kan diskutera huruvida Leia och Luke skulle ha kyssts även om de vetat att de var syskon en hel kväll OCH bli väldigt upprörd under tiden. (För närmare referens, se Fanboys). En icke-nörd hade släppt ämnet sen länge. Eller inte ens fått för sig att prata om saken.
Alla duktiga programmerare är nördar. Ingen annan orkar sitta och skriva tusentals rader med kod där varenda tecken måste vara rätt.
Det är mer accepterat i allmänhet att vara boknörd än att vara spelnörd har jag märkt. Att läsa ses ju som lite intellektuellt och kulturellt, medan en kvinna som spelar tv-spel brukar ses som något ytterst suspekt. Så när jag är i sammanhang där jag inte känner folk så bra så pratar jag bra mycket hellre om mitt bokintresse än om mitt spelintresse (när jag inte befinner mig bland spelnördar förstås, vilket jag gör ganska ofta).
Tack för era synpunkter!
Jag älskar att nörda runt med fellow bokhandlar i t.ex. bokhandlar, ge varandra boktips, prata om böcker på väg att ges ut etc. Det är först bland normalt läsande människor eller sällan läsande människor jag inser riktigt hur mycket jag gärna pratar om böcker :P
Nörderi för nörderiets skull vet jag inte om jag eftersträvar, men jo, nog gillar jag att gotta mig i bokhandlarna och peta på vackra böcker och ondgöra mig över fula/icke-fungerande omslag. Men en annan aspekt av det där med folks inställning till böcker och litteratur: om medvetenheten och intresset för dessa ting ökar, kanske möjligheterna till statligt/kommunalt finansierade projekt ökar, och DET är väl en av de största fördelarna med att dela med mig böckernas evangelium.
Åh ja, det vore ju sannerligen något! Ett fint mål att sträva mot!
Skicka en kommentar