![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0jbGDme8R7B0tgMZJ8bQ8byY8Ct9ZT1LBipAM3roog7JySHM5sfOn5HaJDvUqCICkjs3oKAlQ0AEQyd6Zms5NRoQ_BW5RuTzJ6w2hR4dfZ_dDlGpuayOxWpnDesvtkP_1whFl/s200/temasprak.jpg)
1. Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri. Khemiri är ju ett ypperligt exempel på språk-viktiga böcker, men jag valde den mindre omtalade Montecore eftersom den kryllar av ord som Khemiri låtsasöversätter från franskan. Själv har jag läst lite franska back in the days så jag förstod orden, men jag undrar hur det gick för dem som inte parle francais (hur får man det där franska c:t förresten?)
2. Allt av Martina Lowden. Både "intrigen" och språket är nytt, det är dagboksanteckningar med listor över vad som finns på skrivbordet och allting därikring, och det kan både irritera och inspirera.
3. Böckerna av James Frey. De saknar skiljetecken eller stora böcker, och som den språkfascist jag är är jag väldigt förvånad över att jag kan se förbi det och verkligen tycka om böckerna.
3 kommentarer:
Av Khemiri har jag bara läst Ett öga rött och den hade definitivt ett unikt språk :-)
Antingen från CharacterMap, eller ALT+ 0231 (håll nere alt och skriv 0231). Amazing eller va? Där finns även andra spännande tecken.
Lyran: Oh yeah, Montecores språk är lite "vanligare" men ändå speciellt
Gemini: ç!! :)
Skicka en kommentar