En bokbloggare har nyligen läst Mons Kallentofts "Midvinterblod" och klagar på - förutom språket, surprise surprise - "det eviga tjatandet om hur kallt det är". Jamen visst, hur kunde jag ha glömt bort den extrema kylan som beskrivs i den? Särskilt med tanke på att temperaturen i "Sommardöden" rör sig kring 40 plusgrader? Jag visste inte att Linköping är utsatt för sådana här tvära temperaturkast... Eller är det kanske Mons sätt att visa sin oro för växthuseffekten...?
4 kommentarer:
Stackars Linköpingsbor! :) Det enda jag störde mig på i Kallentofts bok var tjatet om vilken tid husen var ifrån. Så arkitekturintresserad är jag inte ...
:)
Jag kan intyga att vädret i Linköping är mer normalt i verkligheten. :) Blåsigt dock, det sägs ibland att Linköping är en stad där två cyklister kan mötas och båda har motvind. Hursomhelst föredrog jag faktiskt kylan i Midvinterblod framför värmen i Sommardöden. Jag gillar böcker där det är kallt! Särskilt deckare - kylan passar så bra till tragiken och det kusliga och mystiska.
Hehe, roligt det där med cyklisterna!
Även jag föredrog kylan, det blir just sådär deckarruggigt som det ska vara! Fast som bok föredrog jag "Sommardöden"
Skicka en kommentar