En skruttig pocketbok

Jag är alltid försiktig och sköter omsorgsfullt om mina böcker. Inga hundöron tillåter jag, använder oftast en tunn papperslapp som bokmärke och försöker låta bli att söndra bokryggen. Vissa pocketböcker har jag till och med plastat med kontaktplast. Då jag i mitten av april åkte till Egypten hade jag några pocketböcker med mig, varav en av dem inte var plastad. Boken råkade vara Dan Browns "Angels and Demons". Nå, kompisarna och jag läste en hel del där vi låg i solen, och boken cirkulerade bland oss då våra egna böcker tog slut. Fast jag annars är rätt så pedantisk av mig och alltså vill hålla böcker i gott skick, kunde jag inte annat än skratta då jag fick tillbaka pocketboken. Författarens namn hade varit skrivet med någotslags blåglittrig färg, som i våra svettiga, sololjiga händer helt och hållet slitits bort. Sidorna hade gulnat i solen, pärmen var lite vikt, och boken har faktiskt en blodfläck i sig - en av mina kompisar fick näsblod då hon låg och läste på mage, stackarn. Hon alltså, inte boken :D. Så mitt pedantiska jag gjorde ett undantag och irriterade sig inte alls - boken ser välanvänd ut, det märks att vi alla tyckte om den och framför allt påminner den mig om en härlig semester med kompisarna. Blodfläckig och skruttig som den är.