Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates XXX½Nu är det redan en tid sedan jag läste ut den här boken, av någon anledning har jag helt glömt att recensera den.
Den här boken är rätt hypad av JCO-fantaster, och visst gillar jag den, berättelsen om Rebecca som bor tillsammans med sina föräldrar och sina två äldre bröder i en liten stuga på kyrkogården. Familjen är invandrare, förutom Rebecca som föddes ombord på fartyget i New Yorks hamn. Pappa dödgrävaren har ett lynnigt humör, och det är ingen lycklig familj att växa upp i. Särskilt lyckligt är inte livet i fortsättningen heller, först gifter sig Rebecca med en våldsam man som hon slutligen flyr ifrån. Tillsammans med sonen Niley/Zacharias flyttar de sedan från stad till stad, under nya namn.
Bra var den visst, men inte så omvälvande som jag hade förväntat mig. Jag tyckte att kvalitén varierade en hel del, och att tidshoppen blev lite plötsliga och stora. Slutet gillade jag, men det kom väldigt snabbt på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar