Jag har väldigt delade känslor kring den här boken. Medan jag läste den var jag mest frustrerad och funderade över varför ingen redaktör gått emellan och bett författaren kill his darlings. Jag som läsare behöver inte detaljerade beskrivingar i stil med "han satte på tangentlåset" eller "han satte på Msn och såg shackbönderna dansa runt varandra" upprepas typ var tjugonde sida...). Å andra sidan var det rätt trevligt att läsa en bok som utspelar sig i Åbo, och några dagar efter att jag läst boken och irritationen över upprepningarna och de onödiga detaljerna lagt sig tänker jag att historien ändå var helt okej.
Samuel blir förtjust i Anna, och då de inte ses chattar de via Msn. Efter en tid märker Samuel dock att Anna är online medan hon själv befinner sig på annan (internet-lös) ort. Vem är det som skriver de mystiska meddelande från Annas användarnamn? varför spricker hennes badrumslampa hela tiden? Vad vill kajorna som cirklar på himlen? Och vad är det riktigt för mardrömmar bästa vännen Pentti drömmer?
1 kommentar:
Jag minns att jag tyckte riktigt bra om den här boken när jag läste den (för ganska exakt ett år sedan), och jag vill gärna tro att det berodde på litterära kvaliteter och inte bara på att boken är skriven av min småkusin (som jag förvisso aldrig träffat).
Jag gillade åboskildringen, och så tyckte jag om den krypande känslan i boken, det otäcka som låg och lurade. Minst en vecka efter att jag läst ut boken hade jag fortfarande obehag för att tända lampan i badrummet...
Skicka en kommentar