1. Pippi Långstrump. Klassiskt och en aning tråkigt kanske, men faktum kvarstår att Pippi nog gjorde starkast intryck på mig som barn. Några böcker hade vi, men tv-serien är nog det jag främst förknippar med Pippi. Vi hade inspelade videokassetter med tv-serien och de tittades på väldigt ofta. Pippi-serien är också den serie jag har starkast minnen av i just tv-format vid sidan av Emil i Lönneberga, jag har t.ex. aldrig sett Ronja Rövardotter eller Mio min Mio på tv. Bröderna Lejonhjärta-filmatiseringen var alldeles för sorglig och skrämmande för mig, och jag är något år för ung för att ha sett på Saltkråkan då den visades i Finland.
2. Madicken och Lisabeth. Många av mina högläsningsminnen härrör sig till då min farmor läste högt för mig. Berättelserna om Junibacken var dock mammas gebit, och tillsammans med Lotta på Bråkmakargatan tillhörde berättelsen om när Lisabeth tappade bort sig i skogen ett säkert gråtkort för mamma :D. Mycket frustrerande för små barn som vill höra mera :P.
3. Kalle Blomkvist. En lite bortglömd figur bland alla Lindgrenska skapelser, men någon jag var väldigt förtjust i i 8-10-årsåldern. Redan som liten gillade jag deckare i stil med Blytons Fem-böcker, och här hade jag något liknande i svensk miljö.
2 kommentarer:
Kalle Blomkvist har jag faktiskt aldrig läst, men jag får väl läsa dem för dottern om ett par år.
ja gör det! :)
Skicka en kommentar