Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren XXX½Ett inlägg hos Ord och inga visor påminde mig om att jag inte hade skrivit om boken jag läste ut för några veckor sedan. Men nu kommer recensionen riktigt passligt eftersom boken utkommer i pocket nu i december!
Vi får träffa Joakim Kunzelmann, en odräglig slacker i 40-årsåldern som då fadern Viktor Kunzelmann, den store konstkännaren, dör, ser möjligheterna att få sitt finansiella liv på fötter m.h.a. arvet. Det visar sig dock - såklart - att allt inte stått rätt till och att Viktors bakgrund är minst sagt brokig. Speciellt i början är partierna om Joakim extremt utdragna och skrivna på en väldigt speciell stil som jag antar att man antningen älskar eller hatar (jag lutar mot det senare). Partierna om Viktor och hans minst sagt spännande&skrämmande ungdom är däremot väldigt intressanta!
Boken var väldigt varierande, to say the least. Ibland riktigt bra och medryckande, ibland långrandig och tjatig. Lite väl lång blev den nog, och jag hade klarat mig utan all detaljerad information om tavelmakeri. Men, tror att romanen gör sig bra i pocket och att den ges i julklapp åt många bokmalar i år - om inte annat så av dem själva!
4 kommentarer:
Jag gillade mycket berättelsen om Viktor, men Joakims historia var minst sagt tröttsam och emellanåt mest ointressant! Så visst var boken varierande!
/Saga
precis! Underlig nivåskillnad!
Ja jag kommer ge den i julklapp till mig själv, den saken är säker :D har du läst något annat av CJ Vallgren?
jag skummade igenom "Berlin på åtta kapitel", men nej, egentligen inte
Skicka en kommentar