Vyssan lull av Carin Gerhardsen XXX+En filippinsk kvinna och hennes två små barn hittas brutalt avrättade i en lyxig lägenhet i Stockholm. Vem är gärningsmannen och varför hade pappan ingen kontakt med sina barn? Ska Petra Westman komma över våldtäkten och Conny Sjöberg hitta nyckeln till sitt förflutna? Och var håller Einar Eriksson hus?
Meh. Det här var ju inte särskilt spännande. Och även om jag i princip gillar att läsa om polisers privatliv och personliga problem, tycker jag de skildras rätt taffligt. Ingen vet någonting och sen plötsligt slår blixten ner från klar himmel och det förstår allting. Yeah right.
Jag har tidigare läst Mamma, pappa, barn av Gerhardsen och förstod inte då vad denna series popularitet grundar sig på. Nu gav jag alltså serien en nu chans i och med Vyssan lull, men efter avslutad läsning kan jag nog konstatera att den här serien helt enkelt inte är någoting för mig. Det finns så många andra (nordiska) deckare att läsa, just Gerhardsens behöver jag inte befatta mig med i fortsättningen.
6 kommentarer:
Då har du inte läst hennes första i serien, Pepparkakshuset? Den bästa tycker jag av de tre.
Jag har känt samma sak, utan att ha läst en enda.
Alla behöver inte gilla och vi är ju så många andra som älskar!
För min del handlar det mycket om att jag känner igen alla miljöer i böckerna - jag bor i en förort där de är och springer och hänger en hel del på Södermalm just runt Skanstull där polisstationen ligger.
Sen gillar jag också att poliserna får ta plats även som privatpersoner och inte bara dricka automatkaffe och alldeles för mycket whiskey.
Jag måste erkänna att inte heller jag förstår hyllningskören. Läste Pepparkakshuset och tyckte väl att den gick an som ren slöläsning, men inte mer än så. Gjorde ett försök med andra delen, men avslutade aldrig den boken. Har du förresten några bra tips på finländska deckarförfattare?
Jag ser inte heller tjusningen med Carin Gerhardsen. Jag har läst Pepparkakshuset och tyckte att den var ok, men inte mer. Och då skall ju den ändå vara den bästa... så jag avstår nog från att läsa mera Gerhardsen. Det finns så många andra bra författare som förtjänar att få ta upp min tid.
Erika: Nej, jag har läst i lite lustig ordning men jag känner att jag nog kommer att prioritera bort Gerhardsen i fortsättningen
Böcker x3: Vist!
Bokbiten: Ja, det är kul om/när man kan känna igen sig! Jag håller också med om att jag vill läsa om polisernas privatliv, jag tycker bara att det skildras lite underligt i Gerhardsens böcker. Ryckigt eller nåt.
blogg_bohemen och Ariel: Skönt att höra, så många andra som hyllar henne att jag inte riktigt förstod varför jag inte gillade, jag gillar ju böcker överlag. Har skamligt dålig koll på finska deckare eller finska böcker överlag, men Leena Lehtolainen är väldigt bra, de finns även översatta till svenska och de flesta utspelar sig fr ovanlighetens skull i mina hoods!
Skicka en kommentar