"Sokkopeli" av Virpi Hämeen-Anttila XXXX-
Kai träffar sin ungdomskompis Pauliina efter många år och tillbringar natten med henne. Nästa morgon hittas Pauliina död vid stranden. Bland hennes tillhörigheter hittas några tarotkort med underliga meningar på. Då Kai själv börjar få tarotkort med posten och det på dem nämns Kais och Pauliinas gamla kompisgäng tar Kai kontakt med gänget för att ta reda på vad det egentligen är som pågår.
Jag har läst alla Hämeen-Anttilas böcker, vissa har jag älskat och vissa har jag förhållit mig tveksam till. Sokkopeli hamnar mitt emellan. Idén var bra, och i viss mån också genomförandet, slutet var rentav gastkramande på vissa ställen. Men riktigt trovärdig blev berättelsen inte. Ingen av de gamla kompisarna har träffats på över tjugo år, men de blir genast bästa vänner igen. Alla har de otroliga kunskaper i all världens mytologi sådär bara, och trots att de hotas förhåller de sig ganska lugnt till saken och ordnar fester och blir kära i stället. Okeeej...? Ändå vill jag säga att boken var trevlig läsning, men det bästa av Hämeen-Anttila finns dock i böckerna Alastonkuvat och framför allt i Suden vuosi (även filmatiserad av Olli Saarela).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar