The Year of the Flood av Margaret Atwood XXXX-
Det här är en slags fristående fortsättning på Oryx and Crake (som jag inte har läst). Romanen utspelar sig i framtiden med många främmande och många halvbekanta element. Vi får följa två kvinnor, Ren och Toby, genom olika tillbakablickar tills vi kommer fram till romanens nutid där en naturkatastrof har svept fram över världen. Ren och Toby har båda tidigare tillhört den eko-religiösa
gruppen God's Gardeners som lever som veganer och tillber såväl djur som kända och mindre kända helgon. Jag reagerade med iver på att Rachel Carson, känd för det ekokritiska verket Silent Spring från 1962, fick komma med på ett hörn och föreställa helgon.
Tankarna går till svininfluensepandemin, men i denna bok finns så många blinkar och allusioner och referenser att man blir alldeles kollrig. Jag är övertygad om att jag inte
upptäckte alla! Mycket intressant läsning med andra ord. (Och vilket snyggt omslag! Den inbundna versionen kom dessutom med ett illgrönt "bokmärke", en sådant där band som sitter fast i boken. Me like!)
Eftersom romanen är så komplex, rekommenderar jag förutom att ni ska läsa den, även att ni ska kolla in några andra bra recensioner, såsom de hos Fiktionista och Storyteller. Och så har romanen en helt egen hemsida där man bl.a. kan beställa t-shirts med tryck från boken. Kolla kolla!
6 kommentarer:
Oh. Veganer. Nu blev jag lite nyfiken. Å andra sidan har jag aldrig stött på en författare som inte själv är vegan som lyckats ge ett bra porträtt av veganer. Vid närmre eftertanke brukar inte heller de författare som själva är veganer lyckas med det... Men Atwood kanske är ett undantag? Även om detta ju är fantastisk och inte alls behöver vara realistiskt.
det är en intressant bok, men du kanske inte ska ge dig på en 400-sidig bjässe endast i jakt på veganreferenser... Jag vet ju vad du tycker om tegelstenar :)
Du har nog rätt, Magix :) "Oryx och Crake" ligger sorgligt halvläst härhemma sedan många långa år... så jag skippar nog det projektet. Det var nog ändå inte min stil. "Kattöga" är ju lika lång men av någon anledning mycket lättare att läsa sig igenom.
den var lättare (även om jag inte läst "Oryx och Krake")!
Jag läste Oryx & Krake för några år sen och tyckte den var grymt bra och efter den här inspirerande recensionen ska jag absolut läsa year of the flood också! Atwood gör mig sällan besviken.
har egentligen inte läst så många Atwood, men de jag har läst har varit verkligt bra! Ska själv ge mig på Oryx and Crake i något skede!
Skicka en kommentar