"Vinterträdgården" av Christine Falkenland XXXX-
Jag har faktiskt aldrig läst något av denna författare tidigare, men nu undrar jag nog varför. Det är fint skrivet med ett lyriskt språk, och dessutom sprängs det in delar av lyrik i texten eftersom bokens huvudperson, den gråtrista förskolelärarinnan Laura går på skrivarkurs.
jag har ingen längtan
men om jag hade
dina avtryck i nyfallen snö
Laura förälskar sig plötsligt och oväntat i ett av förskolebarnens mamma, Shahraz, och även om kärleksskildringen är väldigt fin, retar jag mig på det klyschiga i att Shahraz är så exotiserad, och att Laura i ett skede tänker att Shahraz nog kommer att längta efter en varm kropp då det blir vinter. Som Tekoppen skrev i en kommentar på sin blogg; varför ska vintern alltid representera melankoli, det börjar ju bli aaaningen uttjatat!
Men en fin bok som jag är glad att jag har tagit till mig, och nu kan jag bar skriva upp Christine Falkenland på min vill läsa-lista. Den som inte innehåller några verk alls sedan tidigare... :P
6 kommentarer:
Tips: Min skugga! Så bra! Även Öde är läsvärd. De övriga jag läst av henne (Skärvor av en sönderslagen spegel och Själens begär) hade jag glatt varit utan. Vinterträdgården blir absolut läst! Tack för en balanserad recension! Har för mig att Helena på Bokhora tyckte i mångt och mycket likadant.
Ja, jag läste vad hon skrivit efter att jag skrivit ner mina funderingar o d var verkligen väldigt lika! :) Bra, tack för konkreta tips!
Jag har läst Trasdockan av Falkenland, men tyckte den var så där... Däremot är jag sugen på att läsa denna efter att ha varit på hennes miniseminarium på bokmässan där hon berättade om och läste högt ur Vinterträdgården.
Har läst tre kortromaner, och är lite kluven till Falkenland. Än så länge fortsätter jag läsa, för jag har inte bestämt mig för om jag gillar det eller inte och det är något som får mig att fortsätta upptäcka Falkenland.
Den jag fastnat mest för är "Själens begär", har också läst "Öde" och "Min skugga".
Trevligt med konkreta titlar att läsa/undvika!
Jag är en av dom som älskar Falkenland rätt av, och har gjort det sedan jag läste henne första gången. Jag började hennes poesi, som jag tycks glömmas bort ibland. För där tycker jag att hon är som bäst, där hittar hon fram. Den bästa romanen jag läst av henne är öde. Men som sagt hennes poesi har något extra
Skicka en kommentar