I slutet på nittiotalet då jag var en liten skolflicka minns jag att jag fick låna en bok som hette "Tillbaka till Pompeij", en bok som jag kom att storgilla. Ramona hamnar under en klassresa till Pompeij plötsligt tillbaka i tiden, till tiden strax före vulkanutbrottet. Där träffar hon Theo som hon måste försöka rädda undan askan innan det är för sent.
Döm om min förvåning då jag ungefär tio år senare fick höra att det skrivits fler böcker om radarparet Ramona & Theo. En av dem är "Giljotinen" (den åttonde och tills vidare nyaste) som recenseras här nedan. De första böckerna utkom förut på B. Wahlströms förlag men numera ges de alla ut på författarens eget förlag Roslagstext. Är det någon annan än jag som lagt märke till författares tendenser att bilda egna förlag? Liza Marklunds Pirat är ju ett utmärkt exempel.
"Giljotinen" av Kim M. Kimselius XXXX-
Så här som "vuxen" har jag alltid lite svårt att bedöma barn- och ungdomsböcker, hur skulle den tilltänkta läsaren uppfatta boken? Aningen löjlig blev boken emellanåt då huvudpersonerna fick föraningar hit och dit men på det stora hela var det absolut en läsvärd bok. Ramona och Theo samt Ramonas kusin Robert hamnar - som titeln antyder - i Frankrike under revolutionsåren och råkar ut för en hel del äventyr och hemskheter där. Plus för ordlistan/faktadelen för vetgiriga i slutet på boken, sidor som jag känner med mig att jag som liten säkert skulle ha kastat mig över då jag läst slut boken. Kanske skulle det inte skada att läsa dem nu heller... =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar