"Väärän jäljillä" av Leena Lehtolainen XXXX
Titeln betyder "På fel spår" - töntigt att redan i titeln avslöja sig så! Ibland förstår jag inte vad förlagen tänker på! Tack och lov avslöjade titeln inte för mycket, utan jag kunde uppskatta läsningen om ex-kommissarie Maria Kallio. Kallio jobbar med en ministerieutredning om våld i hemmet, men då en avslöjande sportjournalist hotas till livet och en av hennes kompanjoner tas av livet genom en förgiftad smörgås, bestäämmer högre makter att det är dags för Maria Kallio att rycka in igen.
Det märks att serien har hållit på länge, Kallios barn börjar bli rätt stora nu och det syftas till än det ena fallet, än de andra. Det här är ingen mindblowing deckarupplevelse, men det är tryggt och bra och Lehtolainen leverar som vanligt. Jag är glad över att hon, precis som Fossum har återgått till att skriva deckare, d.v.s. det de är bra på, i stället för att hålla på med underliga genre-experiment som Lehtolainens Luonas en ollutkaan och Fossums Brott.
"Den onda viljan" av Karin Fossum XXXX
Det här är en rätt tunn bok, men det gamla goda radarparet Sejer och Skarre är med igen. Jag uppskattar emellanåt det lite annorlunda greppet att få följa med "skurkarna", men allra helst önskar jag nog mig en riktigt hederlig pusseldeckare där S&S får följa upp ledtrådar och spår och så småningom komma fram till lösningen utan att läsaren redan vet vem som är den skyldige.
Missförstå mig inte, Den onda viljan är en riktigt bra bok om Axel och Philip som sitter stilla i båten när Jon faller i vattnet och om vad som händer sedan. Om mammor som blir kvar när deras söner drunknat, och lite om hundar och moderliga nattsköterskor. Fossum är alltid bra, och jag tackar Forum som var snälla nog att skicka mig ett exemplar av boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar