En sommarmorgon sker det ett väpnat rån mot en värdetransport i en liten tätort på Gotland. Rånarna kommer undan, en liten flicka skadas allvarligt och polisen kopplas naturligtvis in. Hela den gamla vanliga Jungstedt-paletten med kommissarie Anders Knutas i spetsen finns med, och bra är väl det. Jag har dock fortfarande svårt att svälja journalisten Johan Bergs roll i böckerna - alltid är han jämsides med poliserna om inte före, och det känns fånigt när han och poliserna, som faktiskt har alla dokument ur utredningen till handa, får snilleblixtar kring fallet precis samtidigt.
I övrigt är det här precis den mysrysiga sommardeckare den ger sig ut att vara, och jag läser den snabbt, är nöjd med det jag fått. Lite väl tidigt kommer jag på vem mördaren är, och om man är mer uppmärksam än jag hade man garanterat kunna komma på det ännu tidigare. Den stora spänningen för mig ligger därför snarare i att läsa om kommissarie Knutas ska erkänna sina känslor för kollegan Karin Jacobsson för sig själv, och om han ska göra något åt dem.
Rec.ex. från Bonniers.
4 kommentarer:
Ja! VAD tillför Johan Berg bokserien, annat än att Jungstedt får tillfälle att använda sin bakgrund som journalist? I förra boken (den om modellerna, Den farliga leken väl?) var ju hans roll helt sjukt perifer.
Jag blir inte klok på Mari Jungstedts böcker. Det är verkligen inte så att jag tänker "oooh, ny Jungstedt, stanna klockorna!" som jag gör med författare vars böcker jag _verkligen_ gillar och där det finns stiligt språk, suggestiva stämningar, styva historier och annat jag brukar uppskatta. Ändå: så fort jag läste om att den här boken var i faggorna började jag tänka "oooh, bra sommarläsning!". Detta trots att jag identifierade mördaren i förra boken på en gång och var lite allmänt halvirro på det mesta. Hur mysko som helst ju. Kanske är det det där extremt lättsmälta, kravlösa som lockar?
Men hey! Du har en ny väldigt fin bakgrundsdesign ser jag! :)
Intressant att läsa. Jag har nämligen läst allt av Jungstedt utom den senaste. Slukade varje bok, men av någon anledning har jag inte blivit sugen på den här, trots att den ligger här hemma och väntar. Har inte tänkt på varför förrän nu, men till slut blir det same same but different (eller not so different kanske;)) i varje bok.
Helena: Det här med att vi fortsätter läsa är större mysterium än de i Jungstedts böcker ;) Och Johan Berg kunde hon iaf rensa bort, det blir så fånigt när han är före poliserna hela tiden. Jepp, snabbläst och -smält är det ju definitivt!
Lisa H: Kul att du gillar, blev så trött på att det bara var rött så jag gjorde den lite somrigare
Maria: Så är det nog. Visst, om man sprider ut dem till en i året kanske, men lite same same blir det definitivt ändå
Skicka en kommentar