"Kun luulit unohtaneesi" av Leena Lehtolainen XXXX+
Katjas mormor begravs, och efter begravningen hittar Katja en låda med brev på vinden. Det är Katjas farbror Ranes brev från tiden då han satt i fängelset för dråpet på sin far. Efter att ha läst Ranes brev börjar Katja fundera över om det faktiskt var Rane som mördade sin far på morsdagen för nästan 25 år sedan. Men vem skulle det annars vara? Katjas mormor? Hennes mamma, andra farbror, faster, mamma, bror - eller rentav hon själv?
Jag har läst och tyckt om de flesta av Lehtolainens "vanliga" deckare med polisen Maria Kallio i huvudrollen. Denna bok var annorlunda, men inte alls sämre för det. Lehtolainen skriver väldigt bra och träffsäkert, hennes beskrivningar av människors känslor blir väldigt närgående eftersom hon alltid skriver i jag-form. Det som gjorde denna bok speciellt bra var sättet Lehtolainen skiftade mellan berättare genom att låta varje person ha egna kapitel där de berättade sin syn på vad som pågick i deras liv. Kapitlen hängde ihop genom att en mening blev hängande i slutet på kapitlet och upptogs och avslutades av en annan person i följande kapitel. Ett intressant tillvägagångssätt tycker jag.
Jag har läst Lehtolainens böcker endast på finska, så jag kan inte säga något om de översatta versionerna. Finskan är i alla fall lättläst men bra, böckerna likaså, så jag rekommenderar dem absolut! Lehtolainen lyckas på ett mycket bra sätt kombinera spänning med vardagliga problem och glädjeämnen. Bra böcker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar