tisdag, augusti 31, 2010

Kryptiskt brevbärarbeteende

Jag har tidigare skrivit om vår gamla brevbärare i det förra hemmet i den förra staden. Han som ringde på (rentav två gånger!) så fort mina tjocka bokpaket inte rymdes in genom postluckan. Då vi flyttat skrev jag också om vårt nuvarande postutdelningssystem som inte längre genererar trevliga dunsar på dörrmattan då posten lämnas i postfack i ett allmänt utrymme.

However! I dag ringde plötsligt brevbäraren på dörren, överräckte ett tjockt bokpaket och konstaterade att det ju nog aldrig hade rymmats in i postfacket och att han därför kollade ifall någon var hemma. Jag tackade honom översvallande. Kollade i alla fall postfacket en stund senare och hittade, förutom sedvanlig reklam, även ytterligare ett bokpaket! Nu är ju den stora frågan varför nämnda brevbärare inte kunde räcka mig båda bokpaketen när han en gång höll på? Någon som har insikter i brevbärarpsykologi?

Bokpaketens innehåll: Angelologi och Ursäkta att man vill bli lite älskad. Om någon vill skänka oss en bokhylla tas den tacksamt emot!

19 kommentarer:

  1. För att han hade redan stoppat in all post såklart och sedan försökte han stoppa in det stora bokpaketet men det gick inte. Så då gick han upp med det till dig!

    SvaraRadera
  2. Ja, det vore den logiska förklaringen men det borde jag kanske ha skrivit i inlägget att det inte var! för han var på väg MOT postfacken, jag var det första steget i hans runda på vår gård

    SvaraRadera
  3. Ah, en sadan hade jag nar jag bodde i Uppsala!

    Han var underbar, hade langt, flygigt gratt har och var skinntrorr och supertrevlig.

    Saknar honom ibland... Har i TZ gar all post till foretagsboxen och delas ut av kontorsassistenten.

    SvaraRadera
  4. "Min" gamla brevbärare var relativt ung och alltid på gott humör när han sträckte över mina stora paket dr jag stod i hemmakläder :P.

    Uuh, en postutdelande assistent, låter ju inte helt fel det heller :)

    SvaraRadera
  5. Han gav dig fingret och nu vill du bita av honom hela handen? ;)

    Men verkligen... Vad spelar det för roll när han var så snäll och kom upp med ett paket av ren välvilja istället för att t ex ta med det tillbaka till posten för uthämtning...?

    SvaraRadera
  6. Du har rätt, han var snäll, men jag förstår inte varför han gjorde dubbelt arbete då han ändå fiskade upp mitt stora paket ur högen med post som skulle till oss. bara för att någon minut senare klämma in allt i postfacket

    SvaraRadera
  7. Det är alltså inte bara svenska posten som har för sig konstiga saker :P

    SvaraRadera
  8. Vad har du varit med om?

    SvaraRadera
  9. jadu, här ligger mina bokpaket jämt ute i trappuppgången hela dagen tills jag kommer hem från jobbet. Hellre sms-avi då känner jag.

    SvaraRadera
  10. Han kanske trodde att det bara var ett paket till dej och när han märkte att det fanns ett till så tyckte han det kändes dumt att ringa på igen så då la han det i postfacket? :-)

    SvaraRadera
  11. Eller så ville han bara helt enkelt få stå öga mot öga med dig. Ha! Kärlek! ;-)

    SvaraRadera
  12. Böcker x3: Va? Vilket beteende, jobbigt!

    Boksnoken: Det låter onekligen rätt rimligt

    En bok om dagen: Jaa, han hade undrat vem den galna bokhamstern var! Schäärlek!

    SvaraRadera
  13. Han kanske ville veta vad som var i bokpaketet? Kanske rentav låna en bok?

    Eller så kanske han trodde att du var lite berömd (typ en känd författare som skriver under pseudonym alt. får all post under pseudonym), och ville kolla vem du var?

    SvaraRadera
  14. Åh ja, han var nyfiken! på böcker eller mig eller what have you. den teorin gillar jag! han ringde på i dag igen, ska nog be honom komma och låna en bok nästa gång :)

    SvaraRadera
  15. Troligtvis var det paketet så pass stort att det drog uppmärksamhet till sig. Han insåg att det aldrig skulle få plats och lämnade därför över det. Därefter delade han ut den andra posten till de boende och bland detta fanns ett mindre paket till dig som fick plats i facket.

    Och kom ihåg, det är inte brevbäraren i berättelsen som skrivit kommentaren!

    SvaraRadera
  16. Marcus: Hur ska jag kunna lita på dig ifråga om den saken? :)

    SvaraRadera
  17. oj, vilken fin blogg! kommer fortsätta läsa detta.

    SvaraRadera
  18. Tack så mycket! Hur hittade du just det här inlägget, det är ju rätt gammalt redan? :D

    SvaraRadera
  19. sv: jag sökte efter något på google, minns inte riktigt vad. och så dök din blogg upp! fint som snus.

    SvaraRadera